Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med parbladiga blad, hvita blommor
och hettande krasse-smak: Nasturtium
officinale R. Br.
f Kälört, f. (troligen misskrifning
för Kållört), okändt, obrukligt namn
på Lonke. Utgår alldeles.
Kämpar, Slåsskämpar, m. pl.,
en i södra Sverige, Danmark och Norge
allmän och derifrån till England
(Kem-pes) införd benämning på en art
Groblad, Plantago media l. Se Groblad.
Kämpegräs, se Kampe.
f Känselblomma, f. Så kallas
Mimosa sensitiva och pudica L., och
benämningen kan tillämpas äfven på
andra växter, som hopböja sina blad
då de vidröras. Namnet är icke
olämpligt, men jag bibehåller helst det
Latinska Sensitiva.
f Käringbär, n., Vesterg. =
Blåhallon. Kallas äfven Käringhallon,
och sjelfva busken benämnes i Skåne
Käringtarmar; men i Halland
öfver-föreg, enligt P. von Möller, detta namn
till Åkervindan.
Anm. De af Linné under Rubus ccesius
anförda provinsnamn måste ytterligare
granskas, emedan han länge förde till
denna art äfven Rubus suberectus Ajjders.
och plicatus weihe. Namnen Björnbär
(Smål.) och Björnhallon (Österg.) tillhöra
bestämdt de sistnämnda, icke R. ccesius.
i Käringfls, m., ett allmänt
brukligt namn, som tillägges flere
Röksvampar, i synnerhet slägtet
Lycoper-don TouEjf. Kallas lämpligare
Käringrök.
f Käringhallon, se Käringbär.
f Käringkål, m., Smål. =
Kärleksört.
f Käringroek, m., Retzius =
Brunört. Namnet är brukligt i Norge;
om i Sverige, har jag mig icke bekant.
* f Käringruka, f. = Blåsuga.
Käringtand, f., ett af de mest
mångtydiga och i formelt. hänseende
mest olämpliga namn. På Öland föres
Fries, Svenska växtnamnen.
det tillBenveden (Linnés Öl. resa 126),
i Skåne till Lonicera Periclymenum h.
(Linnés Sk. resa 319) och, liksom i
Bleking, till Gulhvifvan (Sk. resa 240);
men vanligen tillägges det Smäre och
Gigelsärt, af hvilket senare namn
ordet käringtand egentligen är ett slags
öfversättning.
i Käringtarmar, m. pl., se
Käringbär.
f Käringöron, n. pl., Dalarne =
Daggskål.
f Kärinkruka, f., se Krukört.
f Kärleksblomma, f., ett i
Da-lins ordbok upptaget namn på slägtet
Nemophila Bart. från Californien,
od-ladt bland prydnadsväxter. (Mig synes
lämpligare att för dylika bibehålla de
Latinska namnen oförändrade.)
Kärleksgräs, se Darrgräs.
Kärleksäpple, n. (efter Fr. pomme
d’amour), en art af slägtet Solanum (S.
Lycopersicum l.). Odlas i södra
Europa, och frukterna användas, som
Kapris,
Kärleksört, f., en art af slägtet
Fetknopp, med upprätt stjelk och
breda, platta blad: Sedum Telephium L.
Den afviker från öfriga arter så
betydligt både till utseende och växtsätt, att
den måste bibehålla sj elfständigt namn.
»Allmogen har med denna örten
hvarje-handa skrock», retzius 2: 670. Om
namnets härledning se Bot. utfl. 3: 242 not.
Ett annat skrock med den samma
an-föres i Linnés Sk. resa 251.
Kärnfruktträd, naturliga
familjen Pomacece l., skild från
Stenfruktträden genom kärnhus, inneslutet i
frukten, med flere kärnar (frön). Hit
höra Apel, Oxel, Päronträd, Rönn
m. fl.
Kärnlafvar, lafvar med slutna,
vanligen svarta fruktvårtor,
innehållande fröredningen liksom en kärne:
Lichenes pyrenocarpi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
