Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RISP—ROSENTRÄD
101
f Risp, se Ribs.
•fr Rocka (Eng. Rocket, Lat. Eruca),
i., b0enämnas i Småland fruktknutorna
af Aker-rättikan. Äfven Polygonum
lapathifoliurn l. kallas Rockor, i
Bleking Ryklor, hvilket troligen är samma
ord med olika uttal. — Rocka betyder
egentligen kål, såsom i Rockentraf.
Rockentraf, m., en ört
tillhörande Kålväxterna, med stjelkomfattande
blad, hvita blommor och långa,
upprätt-stående skidor: Turritis glabra L.
f Rockor, f. pl., se Puggerocka
och Täpperocka.
Rofklocka = Rapunzel.
Rofkål, Rotkål, m., anses för en
genom odling frambragt förändring af
Gotlandsrofvan.
Rofva, f. 1) Egentligen odlade
förändringar af kålarter med köttig rot:
Allmän Rofva, med rund rot:
Brassica Rapa L.
0 Gotlandsrofva, äfven Långrofva,
Akerrofva (Gotl.), med tapplik rot:
Brassica Napus L. (Namnet
Långrofva har af missförstånd blifvit
öf-verfördt till Bunias.)
2) Åtskilliga andra växter med
köttig rot, såsom Hundrofva, Klockrofva
(Rapunzel).
-fr Rohaltgräs, se Stighåltgräs.
•fr Rone, se Roxne.
ROS, f. 1) i vidsträcktare mening
en allmän benämning på större,
prydliga, merendels mångbladiga, dubbla
blommor. Vill man utmärka någon viss
art, måste alltid ett epitet tilläggas,
såsom Fackelros, Neckros, Stjernros
0. s. v. »Rosor och violer». Omqväde.
En yppig ros, som växer vild
Bredvid en fallen Herkulsbild.
tegnér 2: 15.
2) i inskränktare mening buskslägtet
Rosa l., dock vanligen endast de
odlade dubbla arterna (allmännast
Törnros, Trädros), af hvilka man har otali-
ga förändringar med egna namn. Jfr
Törnros. De vilda Roserna benämnas
vanligen Törne, Nyponbuske m. m.
»Ingen ros utan törne». Ordspråk.
Ur knoppen sticker rosen ut
Sin friska purpurmun.
feTAGNELIUS 2: 165.
Hur sköna äro rosens späda
knop, par! ––-
Ljuft doftar rosen, stänkt af daggens
droppar ––––––––––––––
I vilda rosor, sinnebilder kära
Af hopp och kärlek och min
framtids dar!
En krans af er jag vill påhjessan bära.
ARNELL 67.
-fr Rosenbenved, Rosentry =
Try. Obrukliga, öfverflödiga namn.
Rosengissel, m., en särdeles
passande benämning, af Franzén gifven åt
Cactus (Cereuä) flagelli formis L., som
vanligen odlas under namnet
Paradisorm, hvilket dock är obrukbart såsom
växtnamn.
Lik en gissel, full med taggar,
Redan ögat ondt du gör.
Midt bland taggarne till slut
Slår en härlig blomma ut.
franzén 6: 127.
Roscnkattost, se Kattost.
•fr Rosenkål = Kruskål.
Rosenpil, f., Roslager, m„
tvenne i Dalins ordbok upptagna
benämningar på Nerium Oleander L., som
jag aldrig hört kallas annat än Nerium,
hvilket namn oclc lämpligast bevaras.
Jfr Oleander.
Rosenrot, f., en fjellört, beslägtad
med Kärleksörten, men blommorna
en-könade, hanblommorna med åtta
ståndare : Rhodiola rosea L. »Växer vild i
Lapska fjellen, och fyller ofta luften med
en behagelig rosenlukt, som roten i detta
klimat eger. Den växer väl äfven i våra
trädgårdar, men rotens lukt är då långt
svagare». Retzius 2: 599.
-fr Rosenträd, n., ett namn som
någon gång gifvits åt Alprosen och,
enligt Dalin, åt den för oss helt och
hållet främmande Convolvulus
scoparius L. FIL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
