Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMULTPÅRON—SMÖRBLOMSTER
-fr Smultpäron, n., utgår alldeles.
Smultron, n., ett allmänt kändt
örtslägte, hvars bär äro bildade af det
nppsvälda fruktfästet: Fragaria l. Jfr
Jordbär.
Ur vård af späda blad, som hölja dem
för dagen,
På böjda stjelkars topp de låga
smultron tagen.
OXENSTJERNA 2: 53.
Röda smultron mellan blad.
NICANDER 1: 22.
Rödaste smultron i mjölk och vin.
BELLMAN 3: 246.
Kom att purpursmultron plocka.
STAGNELIUS 2: 291.
Backsmultron, med foderflikarne
tryckta intill frukten: F. collina Ehkh.
Marksmultron, med foderflikarne
utstående, frukten lätt affallande: F.
vesca L.
Trädgårdssmultron, vanligen
kallade Jordgubbar, skiljas från båda de
föregående genom större, på ytan
gropiga frukter: F. elatior Ehkh.
Flera utländska arter odlas, men
deras namn äro ännu obestämda.
f Smultronbuske, m. Namnet är
olämpligt (rättare Mjölonbuske) och
-äfven öfverflödigt dels derföre, att
växten ej finnes hos oss, dels emedan den
i skrift vanligen kallas Arbus,
Arbu-ser: Arbutus Unedo L.
f Smultronklöfver, m., en
mindre bekant art af Klöfver: Trifolium
fragiferum L."
Småborre, m., en mångårig ört,
tillhörande Brumväxterna, med gula,
i en lång klase sittande blommor,
frukterna under blomman med i spetsen
haklikt krökta taggar: Agrimonia
Eupatoria L. Småborrens frukter hänga
sig fast vid kläderna,liksom Karborrar.
•fr Småknoppar, m. pl., en ettårig
art af slägtet Fetknopp: Sedum
annuum L.
Smålummer, m., en med Lummer
närförvandt växt, med taggigt tandade
blad: Selaginella spinulosa Al. Bbaun.
Fries, Svenska växtnamnen.
113
-fr Smälla, f., Smällor, pl.
(Smät-jon Dal.), växter med uppblåsta
blomfoder, hvilka, hastigt krossade, spricka
med en smäll. Egentligast Tarald.
-fr Smällon, n., Skåne =
Backsmultron. ’
Smäre, m., ett fornnordiskt, ännu
brukligt namn på Klöfverväxter, men
som i allmänhet öfvergått till uttalet
smör; tillägges nu slägtet Medicago L.
(äfven kalladt Kosmör), hvilket skiljer
sig från Klöfver genom bågformigt
böjda eller ock spiralvridna ärtbaljor.
Blåsmäre, med blå blommor,
spiralvridna ärtbaljor, i äldre tider odlad
under namn af Lnzern: M. sativa l.
Fodersmäre, äfven Svensk Smäre,
med gula blommor, bågformigt böjda
ärtbaljor: M. falcata L.
Smör- ingår i en mängd växtnamn,
äfven till betecknande af mjukare
frukter, t. ex. Smörnypon, Smörpäron m. fl.
Smörblomma, f., den
allmännaste arten af Fibleväxterna, med enkel,
mjölkrik stängel, som slutar med den
smörgula blomman: Taraxacum
ofji-cinale Web. (I Dalsland tillägges
namnet äfven Leontodon autumnalis L.)
Smörblomman blommar hela våren och
sommaren och upphör sist om hösten.
En smörblomma, ännu qvar
Utaf sommarns fagra dar,
• Emot månen blygsamt dra^
Upp sitt gullgula standar.
Dahlgren 1: 79.
Anm. Bland denna växts
mångfaldiga namn är Smörblomma det allmännast
spridda och i skriftspråket mest brukliga.
Det är äfven det mest karakteristiska:
det mjölkrika örtståndet liksom öfvergår
till smör i blomman. Af dess öfriga namn
är Skallnacke mest betecknande. Flera,
såsom Lejontand (osvenskt), Kopiss,
Svinros, Maskros o. s. v., äro rent af
förkastliga och utan tillämpning på växten.
Smörblomster, Smörfånga,
Smörört (se Linnés Sk. resa 240) äro
mycket obestämda namn, som för de
gula blommornas skull tilläggas
åtskilliga Ranunkulaceer, såsom 1) Kabbe-
. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
