- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
129

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDLÖSA—TJUTON

129

Yppig Ticka växer i stora tufvor
vid trädrötter, med talrika,, ofvan grå
hattar: P. f rondosus Fb. Atlig.

Tidlösa, f., sista höstblomma,
uppskjutande alldeles naken ur en
underjordisk lök, med gredelina blommor:
Colchicum autumnale L. Tidlösans blad
utbildas först följande vår, då äfven
frukten mognar.

Timjan, m., en allmänt bekant
kökskrydda af Sugeväxternas familj:
Thymus vulgaris L. Vi ega af detta
slägte äfven tvenne inhemska arter:
Backtimjan, med refvigt krypande,
öfverallt finluden stjelk, smala blad:
T. Serpyllum l. (Jfr Svarthö.)

Ängtimjan, med uppstigande, en~
dast i kanterna finluden stjelk,
äggrunda blad: T. Chamcedrys Fk.

i Timmermossa, Timmsmossa

utgå alldeles.

Timotej, m., ett i nyare tid
inkommet namn på Ängskampe, uppkalladt
efter Timothy Hanson från Newyork,
som i England införde odlingen af detta
fodergräs.

Z’ Tina, f., Gotl. = Snarmåra.

Tistel, Tistle, m., benämnas flere
taggiga, stickande växter; men
egentligen tillkommer namnet slägtet
Carduus i Linneansk mening (= nyare
botanisters Carduus och Cirsium). —
»Den lates åker ... stod full med tistel».
Sal. Ordspr. 24: 30, 31. v

Högt rest på tegen med sårande taggar
Yfdes tisteln. adlerbeth 58.

Borst-tistel, knappt taggig, med
stjelkomfattande, dels hela, dels
flikiga, på undre sidan hvita blad:
Carduus heterophyllus l. Kallas
vanligen Brudborste.

Jordtistel, utan tydlig stjelk:
Carduus acaulis L.

Krustistel, med på stjelken
nedlöpande, krusiga blad: Carduus
crispus L. Åkerogräs.
k Kåltistel, föga taggig, bladen
stjelkomfattande, parbladigt
inskurFries, Svenska växtnamnen.

na, blomhufvuden med breda,
hjertlika skärmar: Cnicus oleraceus l.

Kärrtistel, bladen nedlöpande,
parbladigt inskurna, småtaggiga,
blomhufvuden utan skärmar: Carduus
palustris L. —Jfr Linnés Vestg. resa 236.

Nicktistel, Sloktistel, med stora,
nedböjdablomhufvud: Card.nutans L.

Piggtistel, mycket taggig:
Carduus acanthoides L.

Vägtistel, äfven Horntistel, blom-,
hufvuden liksom bladen hafva långa,
sty£va tornar: Carduus lanceolatus L.

Åkertistel, äfven Gortistel,
Skrof-tistel, blomhufvuden i vippa, bladen
icke nedlöpande: Carduus arvensis
Sm. Serratula arvensis L. Ett af de
mest skadliga åkerogräs.

Anm. Flere med Tistlarne ej förvandta,
men taggiga växter benämnas äfven
Tistel, t. ex. iJlåtistel, Mjölktistel m. fl.

t Tistelboll, m., se Bolltistel.

Tistelborre, m., en med Tistlarne
beslägtad ört, skild genom glatt
blomfäste och mera luden växt: Onopordon
Acanthium L.

Tistelväxter, en afdelning af
Blomhålksväxterna, hvars väsentliga
kännemärken äro mindre i ögonen
fallande, men som vanligen igenkännes
på styf och oftast taggig växt samt stora
och hårda, oftast taggiga blomhufvud:
Cynarocephalce Juss.

f Tisteläpple, n. = Spikklubba.

f Tistron, n. = 1) enligt Liljeblad
(Fl. 2 uppl.) Tistelborre; 2) Svarta
Vinbär. Jfr Distron.

Tjerp, Tjerprot, f.5 Upl., Jemtl.
större arter af slägtet Syra,
företrädesvis Hästsyra. (Tara hos Franckenius
är troligen samma namn.)

f Tjurgräs, n., Smål. = Ryltåg.
(Sannolikt har namnet ursprungligen
varit Furgräs.)

Tjnton, n., en i södra Sverige
allmän benämning på Strätta. Se Linnés

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free