Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tack för det! Det läskar så rart, så! — han
drack åter några djupa klunkar och satte sedan
bunken ifrån sig på nytt, — jag har aldri’ känt så rar
mjölk, tror jag! Det ä’ rakt som det vure socker i’n!
— Hvarför stängde hon in er? — frågade pre sten
och betraktade honom forskande och allvarligt.
— Jo si, det ä’ jag inte go’ te’ minnas! — jo,
vänt’ lite’ — nu kommer jag ihog–det va’ för
att jag ville ha’ reda på bränvine’ —
— Bränvinet? — upprepade kyrkoherden med
mörknande blick; — hvilket brän vin?
— Kors, gubben Larses, vet jag! — Ja, körkherrn
tycker nog att det ä’ syndigt, förstås–men si, när
drömtyge’ kommer öfver mej, så får jag lof te’–
— Hvad är det för drömmar ni talar om, käre
Blom?
— Hu! di ä’ så otäcka, så! — hviskade Erik,
i det han såg sig omkring med räddsla; — än sprakar
det och röker och knastrar — och än stönar det,
som om en skulle ha’ slagi’ nå’n i skall’n — och än
ä’ det som länsman skulle komma och hugga tag i
en — och då får jag lof te’ ha’ bränvin, eller någe’
anna’ te’ dricka — för jag ä’ så törstiger, så!
Han fattade på nytt tag i bunken och drack.
— Stackars Erik! — utbrast kyrkoherden
medlidsamt, i det han satte sig bredvid honom på bänken;
— ni har något på ert samvete! Tala om det för
mig, så blir det nog lättare!
— Skulle jag tala om’et? — frågade Erik med
en blixt af slughet i ögat, — för att körkherrn skulle
gå och skräppa om det för andra? Nej tack ska’ ni
ha’! Slanken ä’ inte så dum, inte!
— Hvad man anförtror presten, har han gått ed
på att inte yppa! Blom kan derför ltignt —
—- Nej, jag vill inte! — skrek den rödhårige
häftigt och makade sig ifrån presten längre bort på
bänken, — jag vill inte! Det va’ för rexten inte jag —
det va’ di andra, som — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
