Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kamrern såg med förvåning hur det ena fläskstycket
och den ena brödskifvan efter den andra försvann
mellan hans breda käkar, och när han slutligen ätit
sig mätt, tog han fram ur botten af korgen en
half-stopsbutelj med mjölk i, satte den för munnen och
drack ur den i långa, stadiga klunkar till dess den
var alldeles tom. När det var gjordt, torkade han sig
om munnen med näsduken, knäpte ihop händerna en
stund och mumlade något mellan tänderna, som
kamrern inte kunde höra, hvarpå han böjde på hufvudet
och lade ner matbitarne i korgen, bredde näsduken
öfver och stälde den ifrån sig.
— Nu skall väl Petter ta’ sig en liten
middags-hvila, så nu ska’ jag inte störa längre! — sade
kamrern efter en lång paus, under hvilken han fåfängt
väntat att jätten skulle taga till ordet.
—1 Kammarern kan gerna sitta om han vill! —
svarade Petter lugnt; — jag lägger mig aldrig och
hvilar, för det gör en bara stel i lederna!
Derpå teg han en lång stund och stirrade
framför sig, i det han knäpte begge armarne om de
uppskjutna knäna, och sedan han sutit så liksom
försjunken i sina tankar, vände han sig med en gång
till kamrern och utbrast alldeles oväntadt:
— Nog har fäll kammarern hört hvad di skäller
mig för, kan jag tro?
— Ja — nej — det vill säga–utbrast
kamrern öfverraskad, hvarpå han genast hemtade sig och
tilläde helt försigtigt: — de kalla visst Petter för
»odlarn», har jag hört!
— Ja, det ä’ inte någe’ skällsord, för det ä’ jag!
— återtog Petter med en viss trumpen sjelf känsla, i
det han rätade ett tag på sin krokiga rygg, — men
det är inte det jag menar, utan det andra!
— Hvilket andra? — frågade kamrern och stälde
sig komplett okunnig.
— Kors, Brand-Petter, vet jag! Har inte
kammarern hört det öknamne’?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
