- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
11

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle tala sanning, eller smickra den döde; två herrar
slogo vad om, att änkan skulle vara omgift inom året;
och några äldre ämbetsmän undrade hvarför icke första
tenoren i kören hade sökt sig in vid kungliga operan.
De som stodo längst bort i processionen gjorde upp
sinsemellan att de skulle äta middag på Norrbacka
sedan allt var slut — och en gammal kamrer svor
mellan tänderna öfver, att han hade snusdosan i
frackfickan och icke tordes knäppa upp öfverrocken, af
fruktan att förkyla sig. Några undrade, om det icke
var tillgjordhet af änkan att vara så upprörd, och
ett par yngre herrar kommo öfverens om, att
begrafningar i allmänhet voro mer än tillbörligt
ledsamma.

De tjugufyra man soldater som voro posterade
vid grafven för att salutera den döde, undrade
sinsemellan, om de skulle få någon extra gratifikation
på stärbhusets bekostnad, och de unga löjtnanterna,
som burit kistan fram till grafven, räknade i tysthet
ut hvad de i befordringsväg skulle kunna vinna på
kamratens bortgång. Ingen tänkte på döden, och högst
få utan biafsikter på den döde.

Utom hos änkan, tycktes någon synnerlig sorg
icke göra sig gällande hos någon; om icke möjligen
hos ett par fordringsägare, som fruktade, att de
efterlefvande skulle göra sig urarfva och de således få
nöja sig med en utdelning på tio eller tolf procent.

Uppe på kyrkogårdsmuren hade några pojkar
tagit plats, och förde där en tämligen högljudd dispyt
om, huruvida soldaterna hade skarpladdade gevär eller
icke. En af de äldre påstod, att så var och att han
just hade kommit ut för att plocka upp kulorna, dem
han sedan tänkte sälja åt några skarpskyttar af sina
bekanta.

Och under allt detta slutade koralen, och prästen
steg fram till grafven för att hålla liktalet öfver den
döde. Man måste göra honom den rättvisan att medgifva,
att det var kort och jämförelsevis ganska godt.
Han hade lagom med loford för den dödes vandel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free