- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
147

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kråk-Matts

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Jaså, det var den där som skrämde bort dom!»
mumlade Mattias och gick ner åt sjön för att taga emot
de kommande, medan Pelle hoppade efter på sned, som
han brukade, när han hade brådtom.

*


3.



Det var fjärdingsman Jansson från fastlandet midt
emot storön, som steg upp på bryggan, medan en
halfstor pojke beslog seglet och en tredje person satt kvar
i aktern och vände ryggen åt land.

»Hva’ blåser det nu för väder, eftersom fjälsman
kommer te mej?» frågade Mattias förvånad.

»Dåligt väder, kära Kråk-Matts,» svarade
fjärdingsmannen; »jag har främmande med mig åt dig på
vårsidan!»

»Åhå heller! Ocken kan det vara?» stammade
Mattias, »jag vet just inte precist att jag väntar nå’t
främmat!»

»Tror nog det, men i alla fall kommer här en, som
inte har nå’n annanstans att ta vägen, tänker jag,»
svarade fjärdingsmannen, vände sig sedan om nedåt
båten och ropade tämligen brutalt: »Nå, ska du inte
komma opp nu? Jag tänker vara hemma innan kvälln,
så jag har inte lust att söla för din skull!»

Den tredje personen i båten steg nu upp och
vände sig om. Det klack till i bröstet på gubben
Mattias när han kände igen fostersonen.

»Hvad i Herrans namn, Gustaf, ä’ det du!» ropade
han och sprang emot honom till förändan. »Sir jag
i syne, eller ä’ det du?»

»Ja, far, god dag — visst är det jag!» svarade
ynglingen långsamt och fäste ögonen envist på de
murkna bräderna på bryggan.

»Så eländig du ser ut! Har du vari’ sjuk —
och hvarför räcker du inte näfven åt mig? Och hvarför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free