- Project Runeberg -  Ingman-Manderfelt. En äfventyrare från Gustavianska tiden. En studie /
150

(1901) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mig undan världens buller, och måtte min själ, om den får
kasta en blick tillbaka på mitt fädernesland, med hugnad
skåda, att mina ömma råd blifva för eder och edra barn
till välsignelse.»

Länge far Manderfelt dock ej njuta af det idylliska
landtlifvet. En ledsam anledning — hans hustrus behof af
läkare vård förmodligen—tvingar honom att i början af 1800
flytta in till det nära belägna Vänersborg.

I afseende på hustruns sjukdom visade sig dock all
läkarehjälp vanmäktig, och fru landtrådinnän Ingeborg
Manderfelt, född Akeleye, lämnade i Vänersborg den 2
juni 1800 det timliga. Dödsorsaken var enligt anteckning
i kyrkoboken »trånsjuka».

Sin närmaste änklingstid tillbragte landtrådet fortfarande
i Vänersborg, i hvars mantalslängd för året han figurerar
jämte två personer i sin tjänst. Själf står han antecknad
såsom innehafvande packvagn och guldur.

Från detta år, 1800, förskrifver sig hans i Stockholm
anonymt utgifna broschyr: Finnes här en nationalkaraktär i
Sverige? Så är just nu tiden att visa den, en skrift på
fyrtiosex sidor, hvari författaren vänder sig till svenska folket,
enkannerligen dess vid Norrköpings riksdag församlade
representanter.

Man väntar sig efter denna titel en framställning af
de svenskes afund och andra svåra fel — ehuru
visserligen i så fall eftersatsen, »så är just nu tiden att visa den»,
inger någon förvåning. Men på titeln bedrar man sig.
Här är nämligen inte fråga, om hvad vi nu förstå med
nationalkaraktär, utan här menas nationalkänsla. Hörom
den förklaring, hvarmed författaren inleder sin uppsats!

»Det allmänna förtroende och tillgifvenhet för de
grundlagar, den regering, under hvilken man njuter säkerhet;
den varma känsla för fosterlandet, som slafven aldrig ägde,
egoisten aldrig var värd att äga, som lismaren bär på tungan
och den redlige mannen i hjärtat; det stolta nit, som
uppeldar allas bröst till stora företag, till viktiga uppoffringar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhingman/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free