- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
18

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stolt burna hufvuden; han hade om sommarqvällarne uti
den gamla ladan på Djurgården frossat af Torslows
genialiska skapelser, af hans makas hjertskakande alttoner,
af Fredriks Delands torroliga komik och Bromans mera
saftiga jernbärarlater; han hade beundrat Oscar
Anderssons unga eleganter och brunnit af hänförelse inför
Greorgina Wilsons tjusande älskarinnor; — med ett ord,
han var uppammad till teaterentusiast genom allt det
stora som de dagarne hade att bjuda på. Och det var
eld och glöd och fantasirikedom i den tidens
hvardagsrepertoar, om också nutidens realist med skäl anmärker
att det inte var så serdeles mycket natur uti den. Till
gengäld derför fans heller icke våra dagars osmakliga
karrikatur — den moderna, lättfärdiga operetten, som
också på sitt viss utgör en illustration till den gamla
satsen, att alla tiders publik vill från skådeplatsen få
till lifs något som icke är dess eget något som den
icke absolut känner igen från det dagliga lifvets ständiga
enahanda.

Men det var här, som alltid, icke allenast konsten
som lockade. Det var det fria, obundna lifvet, det var
den sjelfständiga, icke så litet afundade ställningen; det
var allt paljettskimret från kostymerna, det var
befrielsen från hvardagslifvets släp och brist, det var
räddningen ur ett tvång af trånga omständigheter och tunga
fjättrar, pålagda af fattigdomen och bristen på
uppfostran, — det var med ett ord: befrielse!

Och efter en natt af ömsom sömn och vaka,
tillbragt i det lilla dåliga rummet på en bakgata långt
borta på söder, — ett rum som han delade med en
jemnårig, som hade samma planer och samma längtan,
stod han åter vid niotiden på nästa morgon utanför det
lilla hotellrummet på Österlånggatan och klappade med
darrande hand på dörren till den helgedom, inom hvilken han
hoppades att framtidens förlåt skulle upplåtas för honom.
Han hörde röster derinne — han tyckte sig urskilja en
fruntimmersröst — nu hördes ett friskt, klingande skratt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free