Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det måtte du kanna göra sedan.»
»Sedan, ja! Sedan kommer det folk och söker mig.»
»Så .mycket mera skäl att du dricker ditt kaffe nu,
för se’n får du ju alls inte tid. Och mamma och jag
måste ut i bodarna.»
»Det förståsI Ut i bodarna! Hvad är det nu för
nödvändiga saker som ska köpas då? Nej, jag var
dum som lät er stanna kvar i staden i går; det hade
varit mycket bättre, om ni farit tit till Lidingön med
sjubåten.»
»Det hade vi också gjort, om du bara hade följt
med. Men det ville du ju inte.»
»Kunde inte, kära barn, kunde inte,» svarade fadern
och sökte se ut - som en martyr, fastän det lyckades
honom illa nog. »Du vet inte, du, hvad en stackars
husägare får svettas och dras’ med.»
»Nej gudskelof, det vet jag inte. Men i stället vet
jag hvad jag nu kommer att dra’s med,» ropade den
unga flickan, som under tiden inträdt i rummet och
kommit fram till skrifbordet.
Och därmeg tog hon helt raskt och lade sin arm
under faderns, drog honom upp ur stolen och förde
honom med sig till dörren. Han stretade visserligen
emot, men det var icke särdeles mycket, och det syntes
mer än väl att han just icke hade något emot att blifva
tyranniserad på detta sätt, fastän han under vägen
utbrast:
»Ja, ni ä’ ena riktiga tyranner, både mamma och du!»
Inne i salen satt redan fru Betty Stenman vid
kaffebordet och såg inte så litet otålig ut. Hon var ett
högrest fruntimmer om ett par och trettio år, och den
eleganta morgondräkten klädde henne mycket väl. Att
hon icke kunde vara mor till den unga flickan, som nu
storskrattande kom in med den stretande fadern i
släptåg, såg man mycket väl, om man också icke direkt
visste af att grosshandlar Stenman gift om sig för ett
par år sedan, efter att förut hafva varit änkling några år.
»Det är fasligt hvad du låter vänta på dig, Anton
lilla,» sade frun med något släpande stämma. »Det är
omöjligt att hålla kaffet varmt på det här sättet.»
»Ni skulle ha druckit för länge se’n. Du vet ju
att jag inte vill ha det så värst varmt. Men hur är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
