Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I synnerhet var det en människa, ett långt, tämligen
korpulent fruntimmer, som kom rusande när klockan
nyss slagit elfva — hon presenterade sig som en fröken
Silfverberg — kan doktorn säga mig hur en människa
kan heta Silfverberg?»
»Ja, vet fru Gullstrand, det namnet kan ju vara
lika bra som något annat,» svarade Klint och hade god
lust att brista ut i ett gapskratt.
»Tycker doktorn verkligen det?» Och jag som
tycker att det låter så rysligt simpelt. Nå ja, själf va
fröken var då därefter också — fast vådligt elegant,
förstås Och så hon snodde och for omkring i rummena
och kritiserade möbleringen och sa’, att om hon skulle
hyra den här våningen, så skulle den se ut på ett helt
annat sätt — och skröt af att hon hade ett pensionat,
som var det förnämsta i hela Stockholm, och att om
hon skulle hyra här, så skulle hon hyra alla fyra
våningarna och att det skulle inrättas badrum och föras
in elektriskt ljus och att hon hade påtingad t utaf inte
mindre än fem engelska lorder och tre amerikanska
svinslaktarmillionärer, som skulle bo hos henne nästa
sommar under utställningen — utom en spansk prinsessa
och en rysk furste. Ja, vet doktorn, jag blef alldeles
utom mig utaf... afsky för den människan.»
Doktorn trodde för sig själf att hon varit sannare
om hon sagt »afundsjuka»; men det låtsade han inte
om, och medan hon nu hämtade andan, passade han
på att sätta damm för en vidare utgjutelse i samma väg.
»Jag tror inte att fru Gullstrand bör tala så mycket,»
sade han helt allvarligt, »det ökar febern.»
»Gör det verkligen? Ja ja, kanske det. Men det
var verkligen ett behof för mig att få tala om för
doktorn sådana människor man kan råka ut för. Och
vill nu doktorn vara snäll och skrifva något, så att jag
kan bli af med den vådliga hufvudvärken.»
»Det skall jag visst, och i morgon skall jag titta
upp för att höra ...»
»Kommer doktorn inte upp i kväll — för säkerhetens
skull? frågade frun och såg mycket lidande ut.
»Ty värr kan jag inte det,» svarade Klint, »jag
måste fara ut till landet på eftermiddagen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
