Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sluta däraf, att Jäger emellanåt blef ganska högröstad
och häftig, medan de båda fruntimren ute i salonger
kunde höra huru den unge disponenten talade be
tydligt lugnare, hvilket gjorde att husbonden också
så småningom stämde ned tonen. Framåt klockan ett
kommo de ut därifrån, och brukspatronen sade vid
utträdandet till Falk:
»Ja, om nu herr Falk går upp på kontoret till
exportfirman och talar med dem, så träffas vi sedan
klockan två på Järnkontoret. Vi få lof att höra hvad
gubbarna däruppe säga om saken.»
»De ha väl ingenting att invända, tänker jag,»
svarade Falk.
»Gör sig inte så säker på det, herr Falk,» fortfor
Jäger vänligt och tilläde, i det han klappade den unge
mannen på axeln: »Och blir det nödvändigt att stanna
en dag till, så får ni heller inte komma med några
invändningar.»
»Är det absolut nödvändigt, så är det ju klart att
jag får underkasta mig,» svarade Falk, i det han bugade
sig för damerna och bruksherren och afiägsnade sig det
fortaste han kunde.
»En duktig karl, det där,» sade Jäger, sedan dörren
blifvit stängd efter den bortgående, »och en sådan kan
sannerligen behöfvas i dessa tider.»
»Du har väl inte fått några obehagliga
underrättelser hemifrån bruket?» frågade brukspatronessan.
»Ånej, inte direkt obehagliga! Det är fråga om
ändringar och arbetarkrångel och nya metoder och
sådant där — och det kostar pengar naturligtvis. Jag
ville nästan önska att jag inte behöfde stanna vid
riksdagen — få se om jag inte rent af får ta mig
permission på en tid.
»Och fara hem till Stålhamra?» utropade
brukspatronessan med ett uttryck af häpnad och förskräckelse.
»Jo, det vore just nöjsamt nu midt under säsongen och
när man ändtligen kommit upp på några månader 1»
»Det skulle ju bara bli på en fjorton dar, snälla
Helene,» sade Jäger lugnande, i det han satte sig
bredvid henne och såg på henne med den intensiva värmen
hos en gammal man, som vill inbilla både sig själf och
andra att han är kär öfver öronen. »Och det är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
