- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
351

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

säker instinkt, tror jag. Och. när nu pappa tagit Ronom
till sin kompanjon ...»

»Så skulle jag pliktskyldigast falla på det orådet
att bli kär i honom, menar du? Jag tackar så mycket,
men det tror jag inte att vi bry oss om.»

»Jag menar inte a^t du ovillkorligen ska bli kär i
honom, men om du blef det, så tycker jag inte att det
vore någon så faslig olycka. Ty inte kan du väl
ständigt och jämt gå här hemma emellan pappa och

Helene? Då vore det väl bättre att få sitt eget, hur

det än blir.»

»Och det säger du — du som ...»

»Ack, kära du! Nu, när jag är borta ifrån Göran,
så känner jag bäst hur mycket jag håller af honom,
trots allt. Och det kan ju hända att jag gjort honom
orätt — att det inte är så farligt som jag trodde — att
han bara är tanklös och lättsinnig, men inte trolös ...»

»Nåja, har du den öfvertygelsen, så ger du dig väl
af hem igen i morgon dag och ber honom om förlåtelse
för att du misskänt honom. Usch, vet du, Lisen, jag
förstår inte hur du kan vara så glömsk af din värdighet,

att duo kan vara så svag, så — så .. .»

»Ånej, Emmy lilla. Så svag som du tror, är jag
ändå inte. Men att du inte förstår mig, det undrar jag
inte alls på. När du själf kommer att älska en dag ...»

»Så ämnar jag inte för det låta behandla mig som
ett viljelöst ting, det kan du vara säker på. Men far
du, gubevars! Visa din lättfotade herr man att du inte
kan lefva honom förutan, så får du väl se, om det
botar honom.»

»Nej, nu har jag föresatt mig att stanna här, det
må kosta på mig aldrig så mycket. Jag vill att han
skall lära sig sakna mig — han kan gärna få tid på
sig att jämföra — att smaka på hur det känns att ha
hemmet tomt, att bara ha sina glada vänner och sina
lättfotade vänninor att umgås med, och när han tröttnat
på det...»

»Så tar du helt beskedligt igen honom och håller

till godo med hvad de lämnat kvar? Usch, usch, usch!

Så fegt, så okvinnligt, så förödmjukande! Det skulle

jag aldrig göra, aldrig i evighet.»

»Inte heller om du älskade honom?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free