Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 1. - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och adjö med dig nu, och det säger jag, att far du inte
Vasaorden, så är det ditt eget fel!“
Det sista sades gråtande, ty fru Regina hade mycket
lätt för att gråta. Och gubben Anderson gick, inom sig
funderande på hur han
skalle bära sig åt för att icke
glömma alla de dyrbara
Tishetsregler som hans hustru
inplantat hos honom.
Sedan fru Regina ännu en gång i reflexionsspegeln
nickat honom ett sista farväl, gick hon med högt svällande
hjerta in till sin dotter, fröken Mina, som just nu höll på
att öfver sitt lilla vackra hufvud fasta den ljusbruna
har-fiätan å la gréeque, och dervid kastade en pröfvande blick
i spegeln, tänkande att den nya lärarinnan skulle vara bra
vacker,
0111 hon skulle kunna fördunkla henne.
Och detsamma tänkte fru Regina Anderson sjelf der
hon stod bakom sin blomstrande dotter, och såg hur hennes
smidiga gestalt böjde och
Tände sig framför spegeln.
Iion ämnade just yttra något om sin förtjusning, då
i detsamma tamburklockan ringde, och huspigan brådskande
inträdde och anmälde den nya guvernanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
