- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
218

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den som talade. “Det är inte
värdt att fröken Ståle gör
sig till att helsa så der kärvänligt på min dotter, för här
ha Ti andra saker att tala om, det ska’ jag låta fröken Teta.“
“Jaså,“
STarade Julie lugnt, i det hennes
blick blef
ännu mera förvånad,
“lnrad vill detta mottagande säga, och
hvad skulle ti ha att tala om?“

“Hvar var fröken i går afton, om jag får lof att fråga?“
sporde fru Anderson så giftigt hon kunde.

“Ute, som tant
vet,“ svarade Julie.

“Var så god och säg mitt namn, jag låter inte kalla
mig tant af hvem som helst!“

“Nånå, Regina! Vet litet hvad du säger!“ erinrade
herr Anderson.

“Jag vet både hvad jag säger och gör, det kan du
lita på, som det voro tryckt! Hvar var fröken går afton,
när hon skulle gå
ut och köpa do der sakerna åt sin mor,
gudbevars, som det skulle heta? Var så god och svara,
det fordrar jag, och kom inte med några krumbugtnmgar,
för den kuren duger inte!“

“Jag
var ute,“
svarade Julie lugnt och
bostämdt. “Jag
hade slutat mina göromål för dagen, jag torde ha rättige
het att sjelf råda
öfver mina fristunder, och jag
svarar int-på frågor som framställas på detta sätt.“

Och dermed
vände hon sig om för att gå.

Detta
var mer än fru Anderson kunde smälta; mer
än hon någonsin föreställt sig att en tjenarinna skulle kunna
understå sig i hennes närvaro. Som en pil
var hon
uppe
ur soffan och innan Julie hunnit taga i dörren, stod fru
Anderson framför den och henne, eldröd i ansigtet och mod
uppsynen af en retad
rnogæra.

“Man går inte på det sättet, när ens matmor frågar,“
skrek hon, “och man tar inte på sig några förnäma miner
när man är ett intrikat stycke, en . .. en. ..“

“Nej, sluta nu upp, du, Regina,“ sade herr Anderson,
i det han också steg upp, fattade Julies hand och förde
henne med mildt
våld fram till soffan, der han nödgade
henne att sätta sig. “Kom ihåg att du inte har några bevis
för
hvad du säger!“

“Har jag inte
bevis? ropade fru Anderson, i det hon
alldeles likblek af ilska rasade från dörren och midt fram
i rummet; “har jag inte
bevis? Det
vore märkvärdigt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free