Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Besynnerlige herrn“ - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uv hvilken några trasiga halmstrån framstuclco. Ett par
söndriga stolar, och i hörnet mellan spiseln och sängen, en
gammal matta med en af trasor sammanrullad puta emot
sjelfva spiselmuren, hela anstalten med utseende af en dålig
bädd för en utsvulten hund, fulländade möbleringen i
rummet. Allt detta såg den besynnerlige herrn vid skenet af
det påtända ljuset, och det var med ett långdraget ‘hm‘,
mera liknande en djup suck, som han såg sig omkring i
det eländiga kyffet. Men nu vände sig hans spejande öga
åt sängen, der man ofvanpå halmen under något, liknande
en grå säck, kunde skönja konturerna af en mensklig gestalt.
Och der låg också en menniska •— en sjuk, nästan
döende qvinna; en arm, lidande moder, som här i sällskap
med nöden och eländet firade sin jul, omgifven af mörker
och köld. Men medan den besynnerlige herrn såg sig
omkring i denna jemrens boning,
"hade den lilla trasiga
flickan skyndat fram till sängen, och man hörde henne nu
med halft hviskande och orolig stämma fråga:
“Mamma, sofver du, mamma? Är du mycket dålig?
Här är en så snäll herre som har köpt alla mina påsar,
och han har följt med mig hem för att hjelpa dig, mamma
lilla!“
Men när den lilla inte
fatt något svar, blef hon ännu
mera orolig, och frågade på nytt:
“Svara, mamma, snälla mamma, säg om du sofver?“
“Tyst barn,“ sade nu gästen, i det han gick fram till
sängen och lyste på den sjnka, “din mamma sofver
verkligen, väck henne inte!“ och med det djupaste medlidande
i siua grå ögon lutade han sig ned öfver ett blekt och
utmärgladt ansigte som låg på en smutsig kudde under
den grå säcken på halmen. — “Här är mycket kallt!“
mumlade han derefter nästan för sig sjelf, “den stackars
qvinnan fryser ihjäl! Yet du, barn,“ fortfor han
half-hviskande till bamet, i det han vände sig till flickan,
“0111
det fius någon ved att få köpa i trakten här?“
“Ja,“ svarade flickan i samma ton, “det finns i
mjölkmagasinet några hus härifrån; der sälja de efter vigt, för
vi köpte för åtta skilling i förrgår, men vi fick inte många
trän, så se’n i går morse ha vi inte haft någon eld.“
“Se här har du en riksdaler, bam, skynda dig dit och
köp så mycket du orkar bära i famnen och så ett par ljus;
fins der mjukt bröd också?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
