- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
24

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och jag sökte bekämpa fienden på allt sätt; men
ingenting hjelpte, hon blef Jam, men vår Herre hade hört
hennes bön, och händerna fick hon ha Mska och fardiga,
medan hela den nedre delen af hennes kropp vissnade bort
i obotlig lamhet. Efter ett halft år var hon så pass
åter-stäld hon kunde blifva, för att kunna komma upp ur
sjuksängen, och hon underrättade mig då om, att hon hade en
gammal slägting ute på landet, dit hon kunde få komma
och taga sitt barn med sig. Hon ville icke säga mig
hvar, men då jag tog afsked af henne, tackade hon mig
med tårar i ögonen för den vård hon åtnjutit, och sade
med en varm och vacker blick, som påminde om den
“vackra Annette“:

“Jag kan ingenting ge doktorn för allt det besvär
jag förorsakat; men jag kan lofva en sak, som jag med
Guds magt skall hålla.“

“Och det skulle vara?“ sporde jag.

“Att om jag får lefva så länge, att jag kan
grundlägga något godt hos mitt barn, så skall hon bli en bättre
qvinna än hennes fattiga mor.“

Och dervid skiljdes vi åt, och jag har sedan dess
icke hört ett ord om henne .förrän i dag, ty jag behöfver
väl icke säga dig, att den lama mamsell Eergskog, som
bor ute vid Frösunda, är den vackra Annette och att
“ljusa Anna“ är baronens dotter.“

“Ja, det är ju klart; men baronen sjelf då? Hur kom
du att bli hans läkare ?“

“Det sade jag dig ju! Han var utlefvad, och derför
behöfde han mig. Jag dolde inte för honom, hur mycket
jag föraktade honom både för hans handlingssätt mot
värdshusflickan, och mot sin unga hustru, men han bara skrattade
åt mig och svarade, att han skickat efter mig för att få
några medikamenter, som hjelpte, och inte någon onyttig
moral.“

“M, det kunde han också ha rätt i, tycker jag.“
“Jaså, hm, du tycker det? Men nu skall jag säga
dig, att det var inte medicin som kunde hjelpa den herrn;
han var, som så mången annan lättsinnets slaf, moraliskt
rutten mycket mera än fysiskt. Jag sade honom det helt
ärligt, och underrättade honom om att, i fall han fortsatte
sitt regellösa lif, så hade han högst tre år att lefva. Han
svarade mig, att han var för gammal att ändra lefhads-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free