- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
343

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två fruar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

litet V Det börjar bli dugtigt varmt, och vinet stiger mig*
åt hufvudet.“

“Som du vill då... har du något angeläget att göra
just nu?“

“Nej, inte särdeles ... jag behöfver inté gå på
embets-rummet i dag, om jag inte direkt vill..

“Nå, då följer du med mig hem till Grand Hotel, så
ska’ jag presentera dig för min hustru. Hon har väl inte
kommit hem än; men medan vi vänta på henne så talar

du om resten af din historia, och så tar jag henne en vac-

ker dag med mig och helsar på hos dig för att göra din
hustrus bekantskap/4

“Ja, då få ni allt åka, för vi bo qvar der uppe på

söder och det är för lång väg för unga frun.“

“Det passar ju superbt, jag skall i alla fall visa henne
utsigten från Mosebacke, och när vi sett den, så kuska vi
af bort till Katarina östra Kyrkogata och se hur ni har
det. Kom nu, bror Pelle.“

Utkomna på gatan styrde de båda vännerna arm i
arm stegen snedt öfver Karl den tolftes torg, stannade en
stund vid statyn, som brukspatronen genast var färdig att
kritisera, medan revisorn åter inte gjorde annat än
beundrade den, och begåfvo sig sedan i sakta mak af till
Grand Hotel, der revisorn aldrig förr varit inne. Den
långe, ståtlige och något korpulente brukspatronen Holter
tog sig ännu ståtligare ut bredvid den lille, något magre
och obetydlige revisor Andrén, som nu liksom i forna dagar
hade svårt att taga jemna steg med sin storväxte kamrat,
och som genom sina glasögon såg upp till honom med på
en gång trofasta och beundrande blickar, alldeles som när
en mindre skolgosse i första klassen ser upp till en mera
försigkommen i tredje eller Ijerde, som han händelsevis får
den stora äran att, till alla kamraternas osläckliga afund,
gå i sällskap med på gatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free