Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och barnungarna gick och tiggde i gårdarne, och nu är
den äldsta inne på Rindön som försvarslös, och den yngsta
skjutsas från bonde till bonde som fattighjon, och det, skall
du tro, svider i själen att se och icke kunna hjelpa. “
“Hvarför kan du inte hjelpa då?“ frågade jag.
“Hvarför? Jo det tycker jag just om, att du frågar!
Jag kan inte hjelpa mig sjelf, mycket mindre andra. Tror
du kanske det är för fett att gå här och ympa ett träd
åt en bonde, och spränga bort en sten åt en annan, eller
att ha’ en backe att ta’ upp en gång hvart tionde år? Nej
min gubbe, det hörs, att du inte har reda på hur det går
till här nere, hur mycket du än kikar på det dina tolf
gånger om året. Har du nånsin försökt hvad det vill säga
att kunna lägga ihop en styfver, fast di påstår, tockna der
som littraktörn der nere, att du har så mycket silfver att
komma med! Nej du, dét är inte så lätt att bli
bankovit-ten, när man är slagen till runstycke!“
“Och när man en gång i månaden tar sig ett
duktigt ru8!“
“Ja, något ska’ man väl roa sig med, och du som vet
hvarför det är... jag har aldrig sagt det åt någon annan,
du skulle väl allra minst komma och slänga det i synen
på mig, tycker jag. Jag undrar hvad du skulle göra, om
du vore i mitt ställe ?“
“Jag skulle gå och lägga mig!“ svarade jag.
“Ja, anfäkta det... du sä’ något du! Tänk om jag
skulle ta’ och knoga mig upp på höskullen och ta’ mig en
lur! Hvad säger du om det? Kan du lofva mig, att du
låter bli och gapa på mig, om jag gör det?“
“Du vet ju, att skogen ligger för, så att jag inte kan
se dig.“
“Det är riktigt! Det är tusan hvad du blifvit resonlig
och förståndig af dig i natt! Och ändå är du lika full som
jag, fast du kanske bär ditt rus litet stadigare! Men inte
ska’ du ge mig moralkakor, för att jag tar mig en tår —
jag är inte på röken oftare jag än du. Men det vet jag,
att hade hon hållit af mig som jag höll af henne, så hade
det blifvit en annan karl af mig, än hvad du nu ser, din
himlaost! För ser du, nog hade jag ett växtöga, som hade
kunnat spricka ut, och bära både blom och frukt, men det
frös bort den natten, som du lyste på kyssarna, och fans
Svart på hvitt. III. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
