Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
tuvat puiden kannot turpeen peittämiksi. Hän mainitsee
erityisesti muutaman esimerkin: ,,Vid Häfia jernbruk lit,i
Skedvi socken uppdämdes år 1828, för anläggning af några
nya hammare, en mindre sjö, Yagnaren, något öfver 3 fot.
Dervid blef en låg med barrskog b e växt torfmark försatt
under ständigt vatten. Träden utdogo, ailiöggos
vintertiden och bortfördes, och deras stubbar stå nu större delen
af åren under vatten, och visa allt mera antydning till
samma taggiga former, som torfmossarues stubbar ega. och
hvilka former sålunda orsakas af vattnets mekaniska
gnidning, i förening med trädets olika hårdhet i vissa stycken".
Koska näitä puunkantoja löytyy varsin yleisesti soiden
laitaosien pohjalla, joutuu v. Post tämän perusteella
väittämään, että järvien pinta yleensä olisi ennen ollut melkoista
alempana kuin nykyään. Hän sanoo: „Under det: man i
allmänhet klagar öfver och tydligen observerar en
minskning af vattenhållarne och vattendragen, vågar jag dock
påstå, att sjöarne i skogstrakterna, der de lemnas i fred
från menniskans ingripande, tvärtemot oka sin vattenmassa
och höja sin nivå allt högre, och tror, att detta förhållande
torde ensamt lemna förklaringen öfver dessa nersänkta
skogar i allmänhet, der icke sednare tiders uppdämningar
kunna visas hafva orsakat dem". „AUa skogssjöar, der
icke menniskan haft anledning att rubba vattennivåen, stå
här i mellersta Sverige hela året ända till bräddarne fyllda
med vatten". „Alla omständigheter vid torfmossarne och
de miudre sjöarne visa dock ovedersägligt, att deras
vattennivå i de äldsta tiderna varit vida lägre än för närvarande,
och att deras vattenyta från de äldsta tiderna höjt sig, till
dess i våra sednare århundraden kulturen orsakat en allmän
sänkning".
Ei ole epäilystäkään siitä, ecfeikö monen järveu vesi
olisi ajottain ollut korkeammalla, ajottain matalammalla, ja
että metsiä sillä tavalla 011 todella joutunut veden valtaan
on yhtä varmaa kuin luonnollista. Onhan esimerkiksi
joskus kuivatettujen järvien pohjalla tavattu kantoja, jotka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
