Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
teoriaa ja koettaa hänkin selittää asian riippuvaksi
»paikallisista syistä". Hän sanoo: „Denna växling har varit
föremål för mycken uppmärksamhet ock tjänat som stöd för
vidtgående hypoteser om hvarandra aflösaude fuktiga och
torra perioder, men dessa åsikter hafva näppeligen vunnit
någon större auslutuing bland dem, som egnat mossarna
ett mera ingående studium, ehuru den fortfarande lifligt
förfäktas af åtskilliga forskare, såsom A. Blytt, R.
Sernander o. a.
Visserligen har flertalet af våra stubblager nu i
hufvuddragen angifna uppkomstsätt, men i sammanhang
härmed må erinras, att hvarhelst ett med skogsvegetation
klädt torfmossbäckeu genom någon anledning uppdämtnes,
dödas skogen, och slutligen vittnar endast ett stubblager
om dennas forntida förekomst. Sådana ändringar i
dräneringsförhål landeua kunna uppstå på mångfaldiga sätt; än
stänger en under någon af nedan omtalade
nivåförändringar uppkommen strandvall afloppet — exempel härpå
erbjudas flerstädes utmed f-rotlands och Hallands kuster —.
än afvallar en flod genom en uppsvämmad sand- eller lerbank
utmed densamma belägna mossområden, än är det
fördämningar af menniskohand, utförda kanske för århundraden
sedan, som i flacka landsdelar belt och hållet omdana
aflop-pen etc. etc."
Auderssou’in selitys, joka suuresti muistuttaa sitä, jonka
avulla v. Post aikaisemmin koki selittää kantokerrosten
löytymistä soiden pohjalla olevassa maassa, pitää
epäilemättä useassa tapauksessa paikkansa. Mutta Anderssonin
selitys tuntuu vallan liian etsityltä, jos sen avulla tahtoo
selittää huikkien soissamme olevien kanto- ja kannottoniien
kerrosten vuorottelua. Ne ovat sittenkin liian yleisiä, jotta
niitä voisi selittää niin tilapäisistä syistä riippuviksi.
Sitävastoin voidaan tämä seikka varsiu luonnollisesti
selittää soissamme löyt3rvän, ylempänä esitetyn omituisen
kiertokehityksen avulla, kuten jo Nilsson’) aikaisemmin on
l) Alb. Nilssou: Xàgra drag etc, siv. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
