Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. Filosofiens anledning, intresse och förhållande till andra
bildningselement.
7 . Om filosofiens anledning.
Denna är dels positiv, dels negativ, hvilka båda anledningar
verka i förening.
Den positiva anledningen är människans behof af
sjäfständighet i sin kunskap. Hvarje människa har ett sådant behof. Ty
hon är en medveten varelse, som skaffar sig kunskap, och en
själf-ständig, som måste vara viss i sin kunskap, d. v. s. hon måste
inse, icke blott, att “det är så”, utan äfven, “hvarför det är så”,
det innebär, att jag ej får stanna vid en sekundär grund, som har
andra grunder bakom sig, utan måste gå till den yttersta
grunden: behofvet af riktig själfständighet i min kunskap drifver mig
att filosofera.
Den negativa anledningen är, att jag i min uppfattning finner
motsatsen till en själfinödvändig insikt. Denna motsats är
tillfälligheten i uppfattningen, som blir den negativa anledningen att
filosofera. Det kan hända, att denna tillfällighet utom såsom
tillfällighet också uppträder i en mer tillspetsad form: såsom mot.
sägelse. Huru uppstår nu denna motsats i min uppfattning? Jo,
när jag söker blifva tillfälligheten kvitt, därigenom, att jag med
anledning af enskilda erfarenlietsrön uppställer en allmän regel,
genom hvilken jag söker förklara alla enskilda fall. Motsägelsen
är således aldrig för handen förr, än jag söker blifva
tillfällighe-heten kvitt.
2. Om filosofiens intresse.
Detta är dels formelt, genom formen ; dels reelt, genom objektet.
Filosofien äger intresse genom sinform, emedan filosofien
ensam skaffar människan den själfnödvändighet i insikten, hvilken,
som sagdt är, hon behöfver för sin själfständighet på det
teoretiska området.
Filosofien äger ock ett reelt intresse genom sitt objekt, ty man
måste medgifva, att en vetenskap, jämförd med en annan,
framstår såsom ägande större intresse, om den behandlar ett högre
föremål. Nu behandlar filosofien det högsta föremålet. Det är
intressant att känna höga föremål, alltså ännu intressantare att
känna filosofiens objekt, dels emedan det är det högsta, och dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
