Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vid alla formombvten X kommer att betyda något, som är
möjlighet af alla former — och just därför icke verklighet af
någon bland dem, den rent formlösa möjligheten, den rena
möjligheten. Detta är betydelsen af den aristoteliska materien, det
obestämda, men därför också det till allt bildbara. Detta,
passiviteten, materien, blir sålunda den andra principen.
Dessa två principer bruka kallas den ena form, den andra
materia, men det är att märka, dels att formen är = begreppet, idén,
dels att materien ej betyder det jag kan taga på, utan den rena
möjligheten.
I den andra af de tvenne principerna urskiljer Aristoteles en
faktor, som han kallar o-répr/o-is = ieke-vara = privation. är
det, som materien mist genom formen, den i materien liggande
negationen af formen. Något sådant måste ligga i materien,
annars funnes intet skäl, hvarför ej denna fullständiga möjlighet
skulle slå öfver i verklighet. Man måste därför tänka sig något,
som inom materien utgör en gräns för dess bildbarhet eller
möjlighet att formas. Denna gräns är just aréprjo-is.
Dessa två principer ingå såsom olika sidor i hvarje enskildt
föremål i världen. Hvarje föremål är sålunda hvarken blott
materia eller blott form, utan förknippningen af båda, så att det
substantiela är hvarken ren materia eller ren form, utan enheten
af båda. Några andra principer än dessa två finnas ej, ty dessa
äro för världsförklaringen tillräckliga. Ty om jag har en sak, i
hvars begrepp det ligger att röra, och en annan, i hvars begrepp
det ligger att låta sig röras, så behöfves intet mer lör
åstadkommande af rörelse. Några andra förutsättningar finnas därför ej.
Detta hindrar dock ej, att, när det är fråga om den enskilda
rörelsen i den stora rörelseprocessen, dessa rörelser kunna framträda
i någon mån modifierade genom inflytelsen från hvarandra, så att
det kan bli tal om något annat än ren materia och ren form. Det
kan nämligen jämte dessa: causa formalis och causa materialis,
äfven bli tal om a) causa efficiens och fi) causa finalis.
a) Causa efficiens är det förut verkliga föremål, som
åstadkommer förbindelsen mellan en viss materia och en viss form. T. ex.
om det skall byggas ett hus, är materien = sten, formen =
begreppet hus, men nu behöfs ock en förut verklig varelse, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
