Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a) Sedelagen bjuder mig att vara fri eller handla själfständigt.
Emedan nämligen sedelagen blott gäller för en fri varelse, så måste
sedelagen, när den vänder sig till en varelse, tillse, att denna varelse
bevarar sin frihet, ty annars skulle den rycka mig undan sedelagens
förbindande makt. Den bjuder sålunda viljans autonomi.
b) Jag kan aldrig uppställa en regel, som går in på enskilda fall,
utan sedelagens bud kommer alltid att behålla en abstrakt
allmän-nelighet, tjr Kant har i sin teoretiska åskådning afskurit sig hvarje
positiv kännedom om det öfversinnliga. Därigenom kan det
öfversinnliga såsom lag endast beröra subjektet negativt. Inom
sedelagen måste därför hvarje positivt innehåll försvinna. När det
därför gäller att uppställa en morallag, en högsta praktiska
grundsats, så får den hos Kant en sådan abstrakt form, att den lyder:
Handla allmängiltigt! — Den allmängiltiga lagen bjuder att handla
allmängiltigt. Kant uttrycker detta så: Handla så, att din A-iljas
maxim tillika kan gälla såsom princip för en allmän lagstiftning.
Sedelagen bjuder sålunda:
a) att vara fri och handla själfständigt;
bj att handla allmängiltigt.
4-:o) Angående motivet för en människas handlingssätt: Intet
sinnligt motiv duger; ty intet sinnligt innebär den ovillkorlighet,
som lagen uttrycker. Det enda motiv, som för den mänskliga
viljan kan finnas, skall enligt Kant vara: aktning för sedelagen.
Med dessa åsikter blir jag en sträng pliktmänniska; och
härigenom trädde Kant i opposition mot “Aufklärungs” evdaimonism,
nvttighetslära.
Det är redan nämndt, att sedelagen för sin giltighet förutsätter
friheten, så nämligen, att om jag antager sedelagens giltighet, så
måste jag ock antaga friheten.
a) Friheten är därför ett praktiskt postulat. Det finnes
ytterligare två praktiska postulat: /?) Odödligheten och y) Guds
existens.
/3) Odödligheten är ett praktiskt postulat af följande skäl:
Sedelagen fordrar moralisk fullkomlighet; och om jag brister det allra
minsta, har sedelagen ännu hos mig en fordran okvittad.
Sedelagen har sålunda en oändlig fordran, men jag är en ändlig
varelse, som aldrig i något ögonblick kan motsvara denna oändliga
fordran, — och ej heller kan sedelagen efterskänka något. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
