Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - B. Landtbruk, Industri och Handel. Af L. Mechelin - Landtbruket: Finska Hushållningssällskapet - Nyare framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de senaste åren liar densamma öfverstigit 8 mill. kilogr., livarjämte kvaliteten fortfarande
förbättrats. Statistiken öfver hornboskapen upptager för år 1881 — 65,089 tjurar och oxar, 753,111
kor och 211,196 st. ungboskap; 1890 hade dessa siffror ökats till resp. 81,652, — 928,276
och 295,259. Fårens antal visar för samma tid en tillväxt från 885,000 till 1,054,000.
dordkulturen bar utvecklats jämsides med ladugårdsskötseln: erfarenhetens vittnesbörd, att
dessa båda hufvudgrenar af landthushällningen ömsesides måste stöda hvarandra, kan icke mera
bestridas. Undantag äro numera de större gods, där mångskiftesbruk och artificiel gräsodling icke
vore införda, och talrika äro redan de mindre lägenheter, hvilka åtminstone delvis tillämpat de
nya metoderna. * Användningen af mekaniska tröskverk, slåttermaskiner, skördemaskiner och
annan förbättrad redskap har äfven i allmogens hushållning tagit en utsträckning, som i sin mån
visar, att jordbrukarne icke misströsta om möjligheten att erhålla afkastning af det kapital, h vi 1 ket
egnas at den finska jordens rationela skötsel.
Mustiala landtbruksinstitut är fortfarande organ isera dt enligt systemet, att eleverna jämte
teoretisk undervisning skola erhålla öfning i praktiska landtbruksarbeten. Ar 1874 inrättades ett
andra landtbruksinstitut på
Krouo-borg, ett staten tillhörigt gods vid
La dogas strand, men lärokursen vid
detta institut är tillsvidare ej mycket
större än vid de vanliga
jordbruksskolorna. Af dessa äro nu 11 i
verksamhet. Utom de redan
omnämnda stats- och läneagronomerna,
bland hvilka isynnerhet
statsagrono-men K. J. Forsberg (f. 1828,
numera öfveringeniör i
Landtbrukssty-relsen) utöfvat ett stort och gagneligt
inflytande på jorclbruksreformens
genomförande i olika delar af landet,
liafva landthruksingeniörer blifvit
an-stälda, jordbrukarne till bistånd,
sär-skildt i fråga om uttorkning af sanka
marker. At denna fråga har
rege-Vuojoki gårcl. ringen på senaste tid egnat mycken
uppmärksamhet. Kärrodling har
visserligen i alla tider bedrifvits. Men många af de otaliga kärren och mossarna liafva en ofantlig
utsträckning och kunna icke torrläggas utan kostsamma flodrensnings- och kanaliseringsarbeten.
Dessa arbeten bekostas till en del af statsmedel. Sålunda kunna tusende och åter tusende hektarer
fruktbar mark vinnas åt odlingen, isynnerhet i Wasa och Uleåborgs län. Bland öfriga
regeringsåtgärder märkes anvisandet af 2 mill. mk besparade statsmedel till odlingslån åt mindre jordbrukare.
Bland stora gods, hvilka gjort sig bemärkta för omfattande odlingsarbeten och hög kultur samt såsom föredömen bidragit
till landtbrukets framsteg i olika delar af landet, må nämnas: 1 Vuo joki med Lavila invid Raunio, där A. Bjökkenheim fortsatt
sin faders i stort planlagda arbeten, Kjuloholms fideikommiss, som eges af friherre A. Cederckeutz, Wiksberg och Kojo i Tammela,
upparbetade af den i jordbruk och industri lika verksamme A. W. Wahren (1814—1885), Notsjö i Urdiala, tillhörigt guvernör
T. Costi ander, Brödtorp i Pojo, med systematisk noggrannhet upparbetadt af friherre E. Hisinger (f. 1832), Hagn i Janakkala,
tillhörigt friherre H. G. Boi.je och kändt äfven såsom plats för en af landets tidigaste mejeriskolor, Kinttula i Artsjö, som eges
af E. DuNCKER (f. 1836), en bland landets främste fackmän i landthusbållningens olika grenar, Moisio med underlydande gårdar
i Elimä, väl skötta redan af sina föregående egare, bröderna af Forselles, och numera tillhöriga grefve F. Berg, Ykspää nära
Wiborg, till stor intensitet utveckladt af numera aflidne köpmannen Y. Rothe, samt nordligare i landet Järvikylä i Jorois, som
disponeras af N. Grotenfelt, Simananniemi i Libelits, tillhörigt J. E. Hällström och där landets äldsta mejeriskola samt
äfven en jordbruksskola äro förlagda, Ovisborg i grannskapet af Wasa, tillhörigt E. Björkenheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
