Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - B. Landtbruk, Industri och Handel. Af L. Mechelin - Landtbruket: Finska Hushållningssällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Summan luu* fördelats på de kommuner, som velat på
sin ansvarighet öfvertaga lånens utgifvande.
Angående vidden af landets odlade jord har
statistiken icke ännu kommit till säkra resultat. Den
brukade jordviddens ärliga ökning genom nyodlingar har
enligt approximativa uppgifter sedan 1881 utgjort från
5,000 till 10,000 hektarer. Ar 1890, som var ett
medel godt år, skördades af råg, korn och hafre
samman-lagdt 11,348,000 hektoliter. Då skörden af dessa
sädesslag under den synnerligen gynnsamma femårsperioden
1871—75 uppgått i årligt medeltal till endast 8,427,000
hektol., skönjes häraf, att den finska jordens
alstrings-förmåga genom jordbrukarnes bemödanden blifvit stegrad.
Sveriges landtbruksliteratur, afsedd för nära likartade
kulturförhållanden, har dels omedelbart, dels genom
öfver-sättningar till finskan, kommit Finlands landtmän till
godo. Bland de föga talrika originala arbeten, som här
utkommit, märkas E. Bonsdorffs åren 1870 och 1871
utgifna verk »Fysiken tillämpad på det rationella
jordbruket i Finland» och »Orsakerna till missväxten samt
från senaste tid N. Grotenfelts läroböcker i
mjölkhushållning och kreatursskötsel, flere publikationer af friherre
R. Gripenberg rörande mejeriväsendet äfvensom A.
Rin-dells och G. Grotenfelts vetenskapliga monografier
på agrikulturkemins och bakteriologins områden.
Vetenskapliga inlägg äro jämväl S. Lemströms undersökningar
Hästmarknad. angående nattfrosterna och medlen att förekomma deras
härjningar. Den periodiska literaturen i agronomiska
ämnen representeras hufvudsakligen af Biet, red. af J. Jernström, och Maanviljelys-lehti (=
Jord-bruksbladet), red. af Th. Forssell.
Mycket har under de senaste årtiondena gjorts för förbättrandet af hästen, den finska
jordbrukarens trogna och oumbärliga medarbetare. Man har föranstaltat årliga traftäflingar i alla
delar af landet, premiering af väl skötta unga hästar, spridning af goda afvelshingstar.
Hästskötare- och hofbeslagsskolor ha blifvit inrättade. Dessa åtgärder hafva vidtagits dels af regeringen,
dels af häst vänsföreningar. Mer än
någon annan har härvid E. Duncker för
sina framstående insigter i hästkulturen
blifvit anlitad. Försöken att korsa den
finska hästen med utländska rasdjur hafva
icke manat till efterföljd. Det har
befunnits mera ändamålsenligt att genom
urval af afvelsdjur och förbättrad ans
utbilda den inhemska hästrasens för
landets förhållanden lämpade och delvis
utmärkta egenskaper. Ar 1890 var antalet
hästar och föl i landet 293,400.
Insigten, att skogen bör vårdas och
icke planlöst förbrukas, vinner blott lång-
Järvikylä gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
