Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norra Österbotten,
221
’röfva’, söw ’suga’, kJäuw klBuw ’klöf — hvilken öfvergång
åtföljes af en liknande artikulation hos det oursprungliga
v-ljud, som enl. § 13 utvecklat sig efter ö och u, t. ex. siüw
söw ’sju’, browän o. d. ’bron’. Litet längre söderut
återfinnes samma förhållande, se § 26. Inom dessa företeelsers
område visar sig äfven en öfvergång af l till I framför s, t.
ex. hals ’hals’ (: Vörå etc. haIs), fräls ’frälsa’ (: Vörå etc.
fräte). Uppgiften att Oravaismålet använder I i st. f. I
framför slut ljudande s, äfvensom växlingen hals: hatøa, päls:
pätea i Pedersöre-Purmomålet göra det sannolikt, att
öfvergången i fråga öfverhufvud varit begränsad till sistnämda
ställning — eller kanske snarare till ställningen framför
homosyllabiskt s. I Gamlakarleby-Nedervetilmålet har
dock hvarje l blifvit I, enl. § 18. Där det senare ljudet
1 andra mål uppträder utan åtskilnad framför homo- och
hete-rosyll. s, är utjämning att antaga. — En utveckling af ö till ý
framför m och p, t. ex. tym ’tumme’ (fsv. þumi), sýp ’sup’,
sträcker sig också fram intill Vörå, men har i norr lämnat
Gkby-Nvet.-målet oberördt. I Ped;-Purmomålet förete likväl
ett par starka verb på grund af systemtvång ett häremot
stridande ö: kröp ’krypa’, dröp ’drypa’, liksom frös ’frysa’,
strök ’stryka’ m. fi., jf. § 15 (men pret. ind. fortfarande
krByp, dröyp i enlighet med hvad ofvan blifvit sagdt).
Huruvida detta område för ljudlagen sammanhänger med ett
annat, där den geuomförts, näml. Kveflaks och Mustasaari (samt
Replot?) kan blott en undersökning af Maxmomålets
förhållande härutinnan afgöra.
Det svenska Österbottens norra del, i trängre §15.
mening, företer i sitt språk följande egendomligheter. De
verb af II sv. konj., hvilkas rotstafvelse slutar på II, hafva
— fr. o. m. Munsala norrut — gått öfver till konjugationens
2 klass, med pret. ind. och part. (samt sup.) på -t, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
