Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 De östs veneka dialekterna.
§ 48. Inom den västligare hälften af östra Nyland hafva vi
att märka den delabialisering, dialekten i Borgå s:n låtit ö
och y undergå. Bortsedt från diftongen Bu (< urspr, ou enl.
§ 2,i), som kvarstår oförändrad, har V städse, vare sig att
det går tillbaka på det ena eller det andra urspr, ljudet,
utvecklat sig till ð eller ä — alt efter som kvantiteten är
lång eller kort — t ex. ffra ’föra’, ël ’öl’, sänftr ’söner1,
»Iga ’följa’, gllv ’goir (: Pärnå h:d gMv, jf. föreg. §). Likaså
företrädes y genoingående af i, t ex. lisa ’lysa’, kripa ’krypa’,
rigg ’rygg’’). Öfvergång af (långt och kort) y till i och af
långt B till e skall hafva egt rum äfven i den östligaste delen
af Sibbo (Hitå o. Söderkulla m. fl. byar); den förra dessutom
i en del af Pärnå, hvaremot öggen 8 > ë ej ens når fram
till Borgå s:ns östgräns.
§ 49. De östligaste målen i Nyland, d. v. s. de i Pärnå,
Liljendal, Lappträsk, Strömfors och Pyttis, förete samma
utveckling af k, g (kk, gg) framför ursprunglig palatal vokal eller
i förening med ett följande j-ljud till tj, dj, (ttj, ddj) — med
assimilation af ett föregående g till n — som vi funnit hos
de västligaste (§ 43). Och liksom i dessa är ljudlagens
värk-samhet ej (som i hsv.) inskränkt till ordens början2). Efter
I och r samt i vissa fall efter vokal (då denna är lång?) har
det i enlighet härmed uppkomna korta d-ljudet öfver hela
området bortfallit3). Sålunda t. ex. stjip ’skepp’, tjärr ’kärr’,
djäst ’gäst’, vftji[n] ’viken’ (subst.), huddji ’hugget’ (subst.),
rindji[n] ’ringen’ (subst.), fludji ’flugit’, måjin o. d. ’mågen’,
bjftrji ’bärget’. I Pärnå och Strömfors har det ofvannämda
’) Delabialisering af ð och y förekommer också i Ösjprov., se
§§ 9,8, 51, 58, 62, 67. — ’) På detta sätt hafva de gutturala
konsonanterna, utom i ö. och v. Nyl., behandlats också i Öbott., Åi.. Houtsk.
och ö. Eg. Finl., se §§ 12, 35, 43. — *) Så i alla de i föreg, not nämda
trakterna; se anf. stt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
