Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [1702-1723]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Swenska och Finska Församlingarna ther sammastädes, ehuruwäl
jag ingen tienst för dem giort, eller något för theras skull
lijdit, allenast i betrachtande af min långwariga tienst och
upförande i Fångenskapet. Huru myckit mehra förhoppning
har jag mig giort om mitt egit Fädernesland, för hwilket jag
så mycket ondt slijtit och förwärfwat mig ett namn, som
äfwen mitt landskap intet hafwer orsak att skiemmas före, att
thed skolat tänkia uppå mig, och intet låta mig så
försmächtas i mitt elende, som thed nu med mig går! efter jag
åthminstone än ett åhr efter lägenhet vänta måste, fastän så
många Pastorater i mitt k. Fädernesland vacanta warit, som
nu straxt eller redan förr kunnat tillträdas, om icke den
Christeliga kiärleken warit så alldeles uthslåcknad emot oss arma
af Fångenskapet utkomne. Men Herren som hämnaren är, han
förlåte oss intet, och tage icke handen ifrån oss! Ja jord
öfwertäcke icke mit, blod hwilket Rijksens f[ien]der för mig
uthgutit hafwa i min trogna tienst för Rijket och
Fäderneslandet, att thed måtte wara i åsyn och åtanka hoos Herranom,
icke till att ropa hemd som then rättfärdige Abels blod, uthan
att beweka the hårda hiert[an] till rättrådighet, som ingen
reflexion hafwa till trogen tienst och Christeligit upförande!
Men ach! hwart drifwer doch ett försmächtat hierta en hän?
Herre skåda dock jemmer och wädermödo! Min ändteliga
åstundan är, att jag tå måtte befordras till Loimjoki
Pastorat efter Salige H:r Probsten Rungius, fast jag än ett åhr
måtte brytas och wanmechtas i hunger och armod, hälst
emedan jag förnummit, att H:r Consistoriales i Åbo, uthan
min påminnelse, nämnt mig thertill, hwilket jag för [en] trygg
och Gudomelig kallelse anseer. Men skulle och detta mig
afslås, så beder jag dock ytterst afsked ifrån Rijket, att jag
[må] få skudda stoftet af mina fötter i detta syndiga Sodom,
och wända mig hwart Herren råd förelägger. Har jag dock
tillförene funnit barmhertighet hoos Ryssar, Turkar, Tartare,
Judar och hedningar, på de orter jag them i werldene träffat,
fast mehra än nu uthi mit fädernes Rijke, så tror jag wäl
ock, att Gud någon ort i werldene mig wijsandes warder,
hwar jag mehra medlijdande och bewekeligare hiertan finner
än äfwen här i landet. Jag kunde nu härmed sluta, om mig
intet bekant wore, att här i Rijket för tijden så ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
