Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människor? Tänka vij på hans insigter, voro de icke ganska
vidsträckta och sällsynta? Föreställa vij oss hans nijtiska
bemödande, at uphielpa nyttiga konster och vetenskaper; *draga
vi oss till minnes hans hjelpsamhet mot fattige och faderlösa
barn,* har det icke varit ganska berömligit? Betrakta vij
hans hjeltemod och isynnerhet de dråpeliga verck, som han
upeldad af en manlig nijt för sina Landsmäns väl uprättat til
Fäderneslandets Försvar, förtienar han icke då namn af den
störste hielte och äro icke vij och våra sednaste
efterkommande honom därföre en upriktig tack och erkänsla skyldige!
När vij vidare minnas hans sanna och redliga upförande i tal
och gierningar, hans tarflighet och måttlighet i kläder och
föda och huru fri han var ifrån all egennytta, så böra vij
ju tilstå, at han hade många ypperliga dygder, som mycket
saknades i synnerhet i det tidehvarf, uti hvilket han lefde.
Men det som gier dessa dygder deras rätta värde, är den
gudaktighet han ådagalade och at han i sin oförlikneliga Psalm
ei allenast erkände alla de fel och svagheter, hvarigenom han
förtörnat Gud och förargat sin nästa, utan ock ganska
lämpeligen afbedit dem endast för Guds Sons blod skull. *Ach,
med hvad klarhet måtte han icke nu inse vidden och
härligheten af de sanningar han här antingen alsintet eller endast
till en ringa del kunnat fatta!* När vij ock ändteligen
besinna, at vår store och nådige Konung högt ansett alla dessa
hans förtienster, at han befalt, det vår Ehrensvärds lekamen,
honom til en värdig åminnelse och til upmuntran för Svenske
män at träda i hans ärorika fortspår, med all högtidlighet
skulle beledsagas til sitt hviloställe i H:fors[1] nära til Sveaborg
— den uppersta minnesvården af hans snille och insigter, —
när vij, säger iag, alt detta öfverväga, så deltaga vij upriktigt
i den bedröfliga saknaden, som Förlusten af så stor man, som
Salig H:r Grefven och Fältmarskalken Ehrensvärd hos hvar
redlig Svensk medborgare upväcker. Blifve aldrig den tid,
då dygden och den rätta Förtiensten i vårt land icke hedras
och belönas; komme aldrig den dag, då vij skulle förgäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
