Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visheten, Skalde-Digt i sju sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett enda Utvaldt Folck imedlertid sig fägnar,
At med lekamligt godt ha’ Himmelsk kunnskaps ljus,
När frid, välsignelse från Högden på dem rägnar,
Gud bygger åt dem sielf och sig ibland dem Hus;
Han bor där någon tid, men Faders hjertat ömmar
Om Hedna-skarans Tro, som dräncks i Vantros strömmar.
De fått väl sundt förnuft, som skull dem visa vägen,
Den de til Sanning, Lius och Vishet skulle gå;
Men Mörcksens grymma Drott var oförtruten trägen,
Hvar hälst en gnista lyst, den straxt at släckter få;
Sitt Troll, Okunnighet, han skickat, stärckt, bemannat,
At qväfva Kunnskaps säd, allt blanda hvart om annat.
Förståndet tänckte svårt och viljan illa lydde,
Man höll ej frågan värdt, hvad Lag Gud gedt sitt Folck?
Om rygte bragte’t framm, man åtlog och förtydde,
Där fördom ej begrep, togs afvund, hat til tolck;
Guds Kärlek dock för stor, med straff at otack löna,
Tålmodigt dem fördrog, dem lät sin vårdnad röna.
Förnuftet i des brist, han i des blindhet hielpte,
Och med osynlig hand stod i des svaghet bi,
At fröet ej gick ut, fast plantan vissnad stielpte,
At roten bibehölls, fast frugt ej kunde bli’;
Bland folcken här och där han Visa Män uppväckte,
Att nära Siälens eld, at hon sig platt ej släckte.
Fast desse väderbloss för Stiernor ofta togo,
Han så dock underhöll i skuggan något sken;
Nu irra ej vår kos de klippor dem bedrogo,
Se’n vi en Lots ha’ fått, en Lära mera ren,
Ett uppenbaradt ord, det vi för Ledsvänn dyrcka,
Som Viljan bättra kan och ger Förståndet styrcka.
Hvad Han til Andligt väl hos dem ej kund’ uträtta,
Han sökte leda dock at främja timlig ro,
Medborgar-pligters vigt dem lät för ögon sätta,
Och hur’ Samlefnads-band består i Dygd och Tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
