Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nets hjessa med chrismo,” kläder ett hvitt kläde på
barnet, ger det ett Ijäs i handen och säger: ”tag dina
brinnande lampo i dina hand och bevara ditt dop ostraffliga”
m. m. Angående de sjukas beredelse till döden heter det:
”Derefter må man spöija den sjuka till om han vill låta
olja sig, och hvar han sådant begär då skall presten
göra honom en undervisning hvad sådan oljning hafver med
sig, efter det besynnerliga att hon hafver en lång tid
varit i stor mi8sbrukning” — undervisningen skall gå derpå
ut att smöijel8en icke är saliggörande eller något
väga-bref genom döden, utan blott en gammal sedvana från
apostlarnas tid — ”men begär han ändå sådana oljning,
må presten göra efter hans begär vid detta sätt som här
efter följer eller annat som icke finnes vara emot gnds
ord.” — Kär bönen var läst skulle presten taga oljan och
smörja den sjuka enligt vanlig plägsed på ögonen,
öronen, näsan, läpparna, händerna och fotterna, upprepande
en särskild formel for hvar och en af dessa ledamöter.
Man varsnar i dessa utlåtanden hos reformatorn en själ,
lika upphöjd öfver och fri från påfvisk vidskepelse som
från protestantisk intolerans.
Men den Svenska reformationen fick genom Gustaf
Vasas misstänksamhet och hersklystnad icke länge fortgå
på denna bana af vis ledning och tolerans. Med året
1539 begynte den taga en annan riktning, mer bestämdt
Luthersk och fullt imiterande de Tyska regeringarnas sätt
att gå till väga. Gustaf 1 hade märkt att Laurentius
Andreas ville bevara åt kyrkan en viss sjelfständighet emot
den verldsliga regentens godtyckliga ingrepp, och hade
nu så stadgat sin makt att han ej trodde sig behöfva tåla
någon den ringaste inskränkning från
kyrko-auktoriteter-nas sida i sin allenaBtyrelse, äfven beträffande religionen.
De Tyska staterna hade också lemnat ordnandet af kyr~
koangelägenheterna helt och hållet i regentens våld.
Dessutom hade Laurentius Andreae fördristat sig bjuda till
att stäQa Gustafs svaghet girigheten, och sagt: ”hvad vill
Ers Maj. då med så många penningar? goda vänner äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
