Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huset tillsammans med den yngre, då hvardera kunnat lära
sig något af den andra. Den äldre hade,lätt insett, att
verlden ändook sträcker sig ett godt stycke utöfver
hembacken, och den yngre hade väl också lärt sig finna, att
lifvet ej består af bara drömmar, att dess behof ej
tillfredställas af bara granna fraser och tomt glitter.
Allvarsamt talad t, månne ej folkpoesins rätt kunde
vårdas och bevakas vid folkskolan, och skulle en sådan
vård ej fullt och fast egna sig för folkskolan? Man
finner i flera än ett folks historie omtalade enkom
folksångs-skolor, som haft sin tillvaro före den egentligen så kallade
bildningens inträde, och äfven våra gamla runor intyga,
att berömda sångare samlade omkring sig läij ungar, hvilka
för skänker och annan betalning ville inhemta sångkonsten
af mästarene. Annorlunda kunde det ej heller vara hos ett
folk, der sången stod i allmän aktning, ty hvaije sak i
menskliga lifvet tillvinner sig dyrkare efter den nytta eller
aktning, den förmår gifva. Sålänge således, som
sångaren stod i högt anseende hos sin omgifning, var det helt
naturligt, att den som var medvetande om några
naturanlag hos sig för att blifva en sådan, var mon om att
utbilda dessa anlag, hvilket åter bäst kunde ske hos en
ordentlig lärare.
Åfren den man, åt hvars lefverne följande korta
skildring är ämnad, är att anses såsom lärare i folksången,
ty ingen af senare tiders folksångare har lyckats få sina
runor så allmänt utspridda och bekanta i landet, som Paavo
Korhonen, och ingen finnes, den hvar man, åtminstone i
Savolaks, så enhälligt erkänner för sin mästare, den han
sjelf gerna ville likna. Detta allmänna erkännande är
orsaken dertill, att de senare folkskalder i Savolaks mer
eller mindre inflicka Korhonens uttryck i sina runor och
eljest så godt de kunna taga hans sätt till mönster för
framställningen, så att der för det närvarande förefinnes så att
säga en hel skola i hans anda. Allt detta, och i
synnerhet den omständigheten, att han genom sina runor
ingif-vit folkpoesin — åtminstone i Savolaks — ett erkändt större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
