- Project Runeberg -  Finska kriget 1808-1809 /
223

(1898) [MARC] Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappo. Nerpes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där han lät sina trupper taga ställning i ett skogsbryn med en stor mosse framför
fronten, och i denna ställning inväntade han förstärkningarnas ankomst.

Den 4 juli gick 4:e brigaden öfver den iståndsatta bron vid Ny Karleby och
sändes fram till Neder Härmä, där den aflöste den därstädes stående Tavastehusbataljonen,
hvilken återvände till sin vid Öfver Jäppo stående brigad. Två dagar senare
framskötos en (half-)bataljon, 12 dragoner och 2 kanoner under major Ehrenroths
befäl till Lappo för att skaffa underrättelser om fienden och för att uppbringa en fora,
som man förmodade vara på väg från Ilmola till Kuortane. Till stöd för denna
afdelning sändes en annan (half-)bataljon till Kauhava (12 km. norr om Lappo). För
att upptaga förbindelsen med v. Otters Österbottensbataljon, som den 6 gick till
Lillkyro och den 7 till Storkyro, sändes kapten v. Born till Ylistaro med 60 såsom
infanteri tjänstgörande artillerister.

Så snart Buxhöwden fick underrättelse om Rajevskijs återtåg till Lappo och
Barclay de Tollys beslut att återvända till Kuopio, insåg han, i hvilken farlig
belägenhet den förre måste råka. Det var likväl i högsta grad nödvändigt att hindra
svenska hären utbreda sig i mellersta Finland, och med kännedom om sin motståndares
skaplynne tillgrep han en åtgärd, som kunde försvaras endast genom denna
omständighet. Han befallde nämligen sin underbefälhafvare att »samla hela sin styrka samt
därefter, för att vinna tid och något förbättra vår bekymmersamma ställning, försöka
den sista utvägen, nämligen anfalla fienden men likväl dölja denna afsikt genom en
förut tillställd reträtt». På grund af det brydsamma i läget anmodades emellertid
Rajevskij »att strängt öfverväga omständigheterna». [1]

Rajevskij hade redan gått tillbaka till Salmi, när han mottog sin öfverbefälhafvares
nyssnämnda bestämmelser och tillika fick vetskap om, att ingen hjälp var att
vänta från Barclay de Tolly. Han beslöt att dela sin styrka i två olika stora delar
och framsända den ena på Perhovägen, medan han själf med den andra ämnade
rycka fram öfver Lappo. Befälet öfver den förra delen anförtroddes åt generalmajor
Jankovitsch som medförde ytterligare 2 bataljoner, hvarigenom hans styrka steg till
8 bataljoner, 2 skvadroner och 100 kosacker. Under sitt eget befäl behöll Rajevskij
12 bataljoner, 2 skvadroner och 150 kosacker. Svårligen kan man uppskatta
Jankovitschs grupp till mera än 3,000, Rajevskijs egen till 4,000 man. Tvungen att gå
till anfall mot en öfverlägsen fiende, var hans belägenhet allt annat än afundsvärd,
men härvid torde man näppeligen kunna gilla hans åtgärd att splittra sin styrka i stället
för att sammanhålla den hufvudsakliga delen däraf. Genom okunnighet om fiendens
gruppering afhöllos svenskarna lyckligtvis från en liknande åtgärd. Klingspor
uppskattade ryssarnas större grupp till 6,000, deras mindre grupp till 2,000 man.

Den 8 juli ryckte Rajevskij fram mot Lappo. Vid underrättelsen härom
skyndade bataljonen från Kauhava dit, och de båda (half-)bataljonerna mottogo anfallet.


[1] Michailovskij-Danilevskij sid. 66.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free