Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—- Till Topelii åra har dessa da-
ar utkommit en festtidning, till hittil-
en bidrag blifwit lemnade af ett icke
ringa antal äldre och yngre författare-
namn från olika läger, hwilka här stå
sida wid sida, wittnande om den en-
drägt och kärlek med hwilka man kom-
mer att fira skaldens födelsedag. Tid-
ningen, som omfattar 45 sidor i stor
quart, prydes af ett porträtt af Tope-
lius. Deri ingå äfweii bilder af hans
fädernehem, Kudnås, inwid Nykarleby,
hans mångåriga sommarställe, Majniemi,
i samma stads skärgård, och af hans
nuwarande hem, Björkudden.
—- Till biträdande folkskoleins ek-
tor i Helsingfors under den tid olk-
skoleinfpektorn V. Ohberg såsom re-
presentant för hufwudstadeu wid in-
stundande landtda är hindrad att
handhafwa folksko ein pektorsbesattnin-
en har folkskoledirektsconen utsett pa-
or J. E. Senberg.
— Ett litet Amerika i eget land,
nämligen det 260 qwadratverst wid-
sträckta Pelsansuo i Kestilä, skildras af
en insändare i Kaiin för den 5 dennes.
Enligt insändarens uppgift skulle detta
kärr, i iemförelse med hwilket den be-
römde Limingo äng säges wara som
ett torp mot en stor gård, så snart
det blismit sånär odladt, tunna skänka
lissuppehälle såt många tusende perso-
ner och sålunda blifwa sannskyldigt ett
litet inhemskt Amerika. Dikningsarbe-
tet å Pelsansuo började redan år 1857
och har sedan dess med kortare uppe-
åll ortgått. Utfallsditenas samman-
2agda kängd säges wara mellan 10 och
0 mi-
Söndagen predika:
J Nikolaikyrkau: Finsk högtnessa kl. 9 pa-
stor Enkwist; —- swensk högmesfa kl. 12
pastor Broberg; — finsk aftonsång kl 6
pastor Bengelsdorff.
J Gamla kyrkan: Swensk höginessa kl. 9
pastor Broberg; — finsk högmessa kl. 12
pastor Gnkioistx — swensk aftonsöng kl. 6
pastor Hahl.
Wsd Georgögakatt 12: Predikan kl. 11 af
pastor Carlson, kl 5 pastor Carlson-
J Allianshuset: Predikan kl. 11 af Karlberg.
kl. 7 af flere talare-
Utlandet.
—- Skotfka frikyrkans förening
för judarnes omvändelse Denna
titel är i och sör sig en trosbekännelse,
ett wittiiesbörd om wåra skotska brö-
ders tro på den heliga skrift. Dess
årsaerättelse säger, att det är tron på
hela Israels frälsning, Rom· U: 26,
som gifwit deu anledning att taga sig
detta namn snarare än «förening för
missionen bland judarne««. Dess mål är
icke att werka för blott några judars
omwändelfe utan att nå hela folket.
Men huru många tro på något så
stort! Nej, de äro i stället många,
som twiflonde utbrista: ,,Skola dessa
torra benen bliswa lefwande igenl«
Andra åter beräkna kostnaden för-en
judes omwändelse och anse det för
dåraktiga utgifter, somskyrkan göri
detta afseende, och le åt deras enfald,
som uppehålla ett sådant missionsar-
bete. Men surdegen tränger dock små-
ningom allt mer och mer in bland
massorna. Man påminner sig missio-
när Eabers i Leipzig yttrande: ,,En
allmän rörekse, hwars like man aldrig
bewittnat, har skakat hela östra Euro-
ras judesolk«. Likaledes må iakttagas
det mäxande intresse, som Israels sak
möter bland tvår tids teologie stude-
rande, och wigten af den stora sprid-
ning af hebreiska Nya Testamentet,
som pågår i wära dagar. Allt hwad
Herren i sin gudomliga försyn gör i
närmarande· tid till förmån för Jsrael
reser sig lik» en stor förebråelse emot
de kristnas likgiltighet, emot lamheten
i»de bemödanden, som maii hittills
sort för Israels omwändelse. Skot
ka frikyrkan har sex stationer, dessa
äro i Amsterdam, Breslau, Buda-Pest,
Konstantinopel, Tiberius wid Galileiska
hafwet, hwilken bildades för några få
år tillbaka. Vid de platser, der den
judekristna rörelsen pågår, sasom i
Buda-Pest, är werksamheten mycket
omfattande. Wid hwarje station egnar
sig missionären äfwen åt annan mis-
sionswerksamhet, så att de icke uteslu-
tande äro hänwisade till werksamhet
bland judarne. Sällskapets inkomster
under året woro öswer 520 tusen kro-
nor och utgifterna öfwer 205 tusen
kronor,
— En qwinnofråga, hwilken är
allt förs litet beaktad — skrifwer ett
swenskt blad —- är frågan om den
kroppsarbetande qwinnans ställning.
Här är ett område för reformwännen,
för den som ifrar för den swagares rätt.
Den, som med öppet öga och öppet
hjerta något så litet aktgifwit på de
förhållanden, under hwilka arbetsamt-i-
norna lefwa, den kan icke ett ögonblick
tweka om, att här snar reform och
genomgripande reform är oundgängli-
gen af nöden.
J Tyskland har man på riksdagens
initiativ werkstält en undersökning rö-
rande sömmerskornas aflöning och kom-
mer till förfärande resultat. Vland de
sömmerskor, som icke hafwa familj, utan
måste helt och hållet lifnära sig sjelfma,
råder det största elände. De förtjena
på 12 timmars helsosörstörande arbete
icke no för att betala det knappaste
lifsuppe ålle och den anspråkslösaste
bostad. Kappsömmerskorna hafwa det
lika eländigt, Eli skicklig sömmerska
förtjenar 7: 20—8 kr. iweckan, en
mindre »wan endast 3: 60—4: 50 i
weckan, och säsongen, då de hafwa fullt
upp med arbete, räcker blott fyra, fem
månader· De formligen måste hemfalla
till prostitutionen för att kunna lefwa.
Och det år icke blott sömmerskorna som
arbeta under widriga förhållanden.
De flesta af de qwinnor, somien lägre
ställning måste sträsaia för sitt uppe-
håsltlä, hafwa en förtiviflans kamp att
Ut .
Ar Ano Cygnot kis
meddelar en swenfk tidning
från 1880 några biografiska data.
Wi låna derur följande:
Nomo-Archangelsk!
Huru mången af wåra swenska lä-
sare kan, utan en stunds begrundande,
lägga fingret på den punkt, hwilken på
kartan utmärker den ort, som bår detta
underliga namn? Och dock är Nowo-
Archangelsk, minst sagdt, lika wålwärdt
att gömmas i minnet som månget af
de blodiga slagfält dem wi på skolbän-
ken lärt oss att uppräkna.
Det war nemli en på wisst sätt i
Nowo-Archangelsk svin den finska folk-
skolan föddes. Denna plats liggeri
iiordwestra Amerika på ön Siika.
J maj 1840 landade här ett fartyg,
som gjort den långa resan kring Cap
Harti. Fartyget hade om bord en ung
man, icke fullt trettio år gammal, hwil-
ken skulle öfwertaga den i yttre afseen-
den ingalunda efterfikanswärda sysslan
som själasörjare wid en till dessa fjer-
ran bygder sörwillad finsk församling.
Det war samme man — nu en mörd-
nadsbjudande åldring med snö i lockarne
—- som Upsala universietet wid sin
fyrahundraårsfest elsade som en af
sina finska gäster o Upsala teologiska
fakultet såsom en af sina hedersdoktorer
Den mannen war Uno Cygneus.
Den kuststräckning, der Sitka är be-
läget, liknar Nor es. Djerfwa klippor
störta sig i br dbrant i hafwet och
Stilla Oceanens wågor tränga djupt
in i fjordar, stundom kransade af snö-
fjäll. Klimatet är smärt; det regnar
tidtals nästan ou phörligt; fuktigheten
är mera att fru ta än kölden; bland
befolkningen finnes, som bekant, en
mängd warelser, som stå på mensklig-
hetenss lägsta trappsteg. Med ett ord:
intet syntes wara egnadt att åt den
unge mannens sinne bereda de märkel-
ser, som en gån skulle bära omätliga
frukter till det a ägsna fäderneslandets
fromma· ·
Och dock mar det just denna natu-
rens enslighet, i förening med den
dagliga erfarenheten af menniskans för-
nedring, der icke upplysningen, rörande
både himmelska och jordiska ting, ka-
stat sitt ljus in i själen, som hos Cyg-
neus wäckte det allwarliga pedagogis a
estersinnandet och begäret att utforska
,,de lämpligaste åtgärderna till mensk-
lighetens sedliga och intelektnela upp-
fostran.« Redaii nu började han att
inse den höga pedagogiska wishet, som
innerst bodde i Pestalozzis och Fröbels
grundsatser. Han började förstå amni-
nans betydelse till slägtets sanna ut-
weckling; han såg djupet och skönheten
i Pestalozzis underbara lofsång till
modern.
Under denna sin wistelse i de ryska
kolonierna lät han dock icke stänga sig
inom dessas snäfwa område; Han
företog resor till Norra Amerika och
Asten. Från dem medförde han icke
allenast en rikare erfarenhet i fråga
om presterliga uppgifter; haii egnade
sig och åt naturwetenskapliga studier,
hwilka buro frukt i wärdesulla, till fo-
sterlandet hembragta, samlingar.
Ester fem år återwände han genom
Sibirien till Europa — tillsammans
en måg as omkr. 1000 sivenska mil.
Han skulle öfwertaga en plats wid
swenska församlingen i S:t Petersaurg
De frön, som under de ensamma
wandringarna på Stilla haswets strand
slagit rötter i hans fjäl, iitroecklades
nu hastigt under umgänget med warm-
hjertade pedagoger af Pestalozzis-Fr·ö-
belsi skola. Tillfälle till rik praktisk
erfarenhet öppnades, sedan han utbytt
sin presterliga befattning mot inspek-
torsbesattnin en wid finska församlin-
gens skola, äswensom mottagit religions-
lårarekallet wid åtskilliga andra finska
läroanstalter inom den ryska hufwud-
staden.
I-
I-
Samma tidning meddelar åsweii ett
bres från Cygneus, i hwilket han ut-
wecklar sina tankar, rörande sitt älsk-
lingsämne – handslöjdens införande,
icke för att lära något wisstyrke, utan
för att främja handens och ögats for-
mela bildning.
»Jag har städse,« skrifwer den då
sjuttioårige Cygueus, «warlt af den
åsigt att handarbetet i folkskolan eller
hwilken annan skola som helst, der all-
män bildning åsyftas, skall bedrifwas
som formelt bitdningsmedel, d. w. s.
så att det asser utwecklandet af form-
sinnet, af öga för symmetri, harmoni.
skönhet samt bibringande af allmän
handfärdighet genom handens öfwande
i wissa handgrepp, såsom täljande,
yxande, hyflande, swarswande, silande,
smidande- flätande, o. m. d. Wid allt
detta får dock ingen dressur, icke
handtwerksmessigt inexercerande komma
i fråga, ty allt sådant förfarande för-
soffar barnet, gör det till maskin och
ger det mer eller mindre prägeln afde
werktyg detsamma mekaniskt lår sig
handtera, utan denna underwisning bör
wara, såsom hwarje annan, utwecklande,
tagande i anspråk barnets både andliga
och lekamliga krafter; den blir derige-
nom uppfostrande-
En andesyn.
Meri avlednng at« Svenska akademins
årskost, den 20 dec. 1887, då Fran-
zens minne tårades.
Till Frans Midtan Frat-sekts minne-.
cl. 20 Dec. 1887.
IV« testlclets mitt-tets jarls-ler
Jtt uttal-er tlay sov-i jlytt,
De lies-yrt slet-ytjor- 8lrr·lrlcr Jmm
Oele ltelsa oss loss nytt.
Vi« els-kala en jårgeingere titl,
EQa-«- rtiirleelnxjetr susa-: fritt-
De« ris-« tittens bölja
Ham såjt sitt delcer brus,
Allt lii-ilar- tgst järbtrlasetcle —
Dri elpzohclr plötsligt ljus;
Der, lätet-got otcl lrorisoøiteits moral
Ilse slet-hysa nalle-as Norrlanlancll
lian bele« e« strå-tygel lyra
Hel-i yrs-per r· cless gillrl —-
Deøt inelorlt sot-i rit-Iller- fram
Jir- smelrsamt ålicl oelt lxillal;
År« sot-i e« första nedslang skärt,
Oelt äppeie sot-i e« åar-ratifier-
Ilrm sjunget- ont e« sot-imm-
Som ljin i jckgislny stek-«,
One jett«rtslroyeøts silsaiecle
Dck näktergalen slå-« —
klarts toner sökte eter-MS blek,
Sem eille sle rless isen-bet utl.
Allt lii-syre stigets sole– —
Ntt fle· clet utlrlrlctystlrl,s
Allt nljtlperre l-l-« tottesmct
Oclt mailets störi·e jrch
Blott teknlcctm sti«ik-i«(-a2s lxx-satt sek,
Deti esse lett-s ltcms sting Jäi«stek.
Nekr- ajtonsleilyyare thlle2·
Åt- trubaduren böjel,
Meri mulets slljessetsloclcctess smll
liar ses-igen mitt slit ltäjrl —-
Tlll littljteye stchlrlelrl köttets slet-tid
Hari sjeiøiyers till sitt jullen-fnys Gertl.
Seir ytkr- ltrm lie-ii sot-i åar-tet
thll w r« manier-res Jeremi-
Ert ejteweylrl ek esöirlttrtrl stek-·
Oelt tittut-ret- liåxjt limes timme-.
Hart, Silomls oelt Steens- sort,
yrt-« tittens stor-el, els-isa lek-t.
Belzxst aj stimmets jaekler
Ve· sett lians ekrllel bil-Il.
lime lejtle kvartetter-edens les-,
Escher låga stojtet skild,
Oeli rleøjfåø· ljäcl ej ses-ty stl rett
Soiøt aj Perths Mteltael Frans-etta
-i- »-
sk
Lyjt ltäyt alt-i sånger-lyra
D» slets-ta jma nov-cl!
liii-is eterme- yrkjra aj clth Gilcl
JIJs lranslce står-st lort jos-el.
Stettin cleir ej lriyt otrl jet-alens -»t«ll,
Slslt ltellre söt-elevs lgmirs gult-,
—tal«la..
skrån allmänheten
Till Red. för Nykterhetskalendern
,,Blåbaiidcl«.
Då Red. i sin nämnda årsbok för
innewarande år, å p. IB, säger:
,,Följande föreningar ha icke ännu
förskaffat sig stadfästelse på sina stad-
gar och angående några måste anmär-
kas att de upptagits, ehuru kalenderns
redaktion icke med säkerhet wet oni de
werkligen kommit till stånd«,
samt bland de föreningar, hivilka
antingen alldeles icke finnas till eller
åtminstone ännu icke fått sina stad-
gar stadfästade, äfweii uppräknar Eketräs
absoluta nykterhetsförening, är undert.
i sanningens intresse skyldig upplysa,
att ifrågawarande förening grunda-
des Jiili 1882, samt werkade genom
föredrag och skriftspridning till Maj
1884 då den formelt organiserade
sig genom stadgar m. m., hwilka in-
sändes till Kejs. Senateii, hivats stad-
fästelse derå är daterad d. 3 Juni
1885.
Om kalenderns öfriga uppgifter äro
lika pålitliga som den anförda, måste
man beklaga att Red. icke gjort sig
bättre underrättad.
Förems Ordf·
Maria absoluta iiyliterhrtsförenings
10:nde årsberättelse.
(J11s-)
Wasa absoluta nykterhets-förenings
arbetssätt hade detta år delwis warit
detsamma som föregående år och delwis
olika. De sedwauliga mötena hafwa
hållits hivarannan söndag, hivarivid
öredrag förekommit af föreningens ord-
förande, viceordförande och andra sör-
eningsniedlemmar, dels af utoni förenin-
gen stående personer, såsom fältwiibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
