Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - erotella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ero erotella
våra vägar skiljas; (me) -simme loisistamme
vi skilj des åt; kun hän -aa läslä maailmasta
(elämästä, kuolee) då han går ur tiden (går
hädan). 2. (sanoutua irti, ottaa ero) taga*
avsked; utträda*, avgå*; (vetäytyä pois)
träda* tillbaka; ~ koulusta avgå från
skolan; ~ yliopistosta avgå från
universitetet; -ava virkamies avgående tjänsteman;
virasta -nnut (eron saanut) som tagit avsked
(från sin tjänst), entledigad; (aviol. -nnut)
frånskild; virkamiehen -tessa vid
tjänstemans avgång; ~ kirkosta utträda ur
kyr-kan(s gemenskap); ~ puolueesta (liitosta)
utträda ur ett parti (ett förbund); ~
loimestaan lämna sin befattning (post); hallitus
-aa regeringen avgår (demissionerar). 3. se
-aa suuresti entisistä den skiljer sig (avviker)
mycket från de föregående; hän -aa (liiaksi)
muista han skiljer sig från (pistää silmään
sticker för mycket av från) de övriga;
mielipiteet -avat toisistaan meningarna går i sär
(divergerar); -ava mielipide avvikande
(divergerande) åsikt; toisistaan -avat (erilaiset)
olika; divergerande,
erotella* (er. uit.) sortera; (lajitella) skilja2;
(jaotella) fördela; vrt. erottaa,
erotiikka* erotik -en.
erotin (tkn.) avskiljare; linja~ (linje)från-
skiljare; linjeavbrytare.
erotodistus avgångs|betyg.
erotoml|aani erotoman. -ania er o to mani.
erot I taa* 1. skilja2, (irti, pois) avskilja2,
(toisistaan) skilja2 från andra; (irrottaa)
lös|göra, -slita; (mnm.) utbryta*; avvittra;
~ liikamaata (mnm., Iak.) avvittra
överloppsjord. 2. ~ virasta avsätta*; (myöntää
ero) bevilja (ngn) avsked; entlediga (ngn);
(palveluksesta) avskeda; ~ virkamies avsätta,
(jks aikaa suspendera) en tjänsteman;
~ työmies avskeda en arbetare; ~
koulusta (yliopistosta) relegera från läroverk
(från universitetet). 3. hän ei osaa (tiedä)
~ hyvää pahasia han kan inte skilja mellan
gott o. ont; mikä heidät (oikein) ~
loisistaan? vad är det, som skiljer dem åt?
4. (~ aistimin): en voi silmilläni ~ mitään
jag kan ingenting urskilja (med blotta ögat);
helposti -ettav(iss)a lätt att urskilja,
erotta|lja åtskiljare; gräns, -maton oskiljaktig;
(virasta ~ ) oavsättlig. -ma t tomas ti
oskiljaktigt.-mattomuus2 oskiljaktighet;
oavsättlig-het. (-periaate oavsättlighetsprincip.)
«minen skiljande; avsättande; avsättning;
avskedande; lösgörande; lösslitande;
utbrytning; a v vittring; vrt. erottaa,
-mis|-oikeus2, -valta (Iak.) makt (rätt) att avskeda
(avsätta), -utua* skilja2 sig; (näkyä)
urskiljas2; (eristäytyä) separera; (vetäytyä
syrjään) draga* sig undan (jst ngt),
erottelu fördelning; sortering; vrt.
erotta-minen; (uit.) skiljning. -allas (uit.)
skiljnings-, sorterings|bassäng.-kanava skilj»
ningskanal. -laitos skiljnings-,
sorterings|-verk; skilje -t -n. -puomi skilje-,
sorteringsj-bom.
ero|jttua* 1. skilja2 sig; avskiljas2. 2. (näkyä,
kuulua) urskiljas2; framträda*; selvästi
-Huva (näkyvä, kuuluva) tydligt framträ-
— esiin
dande (urskiljbar), -tuksetta utan
åtskillnad. -tuomari skiljedomare,
erotus 1. ks. erottaminen. 2. skillnad,
åtskillnad; differens -en -er; (erilaisuus)
olikhet; niiden (välinen) ~ skillnaden
mellan dem; Uman ~ta utan åtskillnad: ~ ön
se, että skillnaden består däri (är den), att.
-laite (tkn., kem.) avskiljare; vrt. erotin,
-merkki (puh.) brytsignal.
ero j| tutkinto avgångs-, dimissions [examen,
-tuttaa* låta* skilja (avlskilja, -skeda),
-vuoro ym. ks. eroamisvuoro ym.
eruptiivi||kivi (geol.) eruptiv bergart, -nen
(geol.) eruptiv.
erytrosyytti (an. punasolu) erytrocyt -en -er.
er|ä 1. (mels. riista, saalis) villebråd, fångst
-en -er. 2. (osamäärä) andel -en -ar; (osa)
lott -en -er; (raha~) belopp-et-; (aine-~)
kvantitet -en -er; ett kvantum; mängd -en
-er; (lavara~) parti -et -er; (kirjnp.) post
-en-er; (maksu) rat -en -er; (urh.) omgång
-en -ar; heat -et -; rond -en -er. 3. (vuoro)
tur -en -er; (kerta) gång -en -er, repris -en
-er. 4. (snt.): vähin -in i små poster (rater);
litet i sänder; småningom; yksi ~ltään en i
sänder (åt gången); fyksitellen) en o. en;
kaksin, kolmin -in i två, tre repriser (rater);
tällä ~ä denna gång; för tillfället, -kylä
(erämaakylä, hist.) ödemarksby. -kämppä
jakthydda; ödemarkshydda, -maa ödemark;
(kruunun yleismaa, hist.) ödemark,
kronoallmänning; Lapin Lapplands ödemarker;
(nyk. tav.) k autiomaa, aavikko;
Saharan ~ (autiomaa) Saharas öken.
erämaan i; eläin, -ilma ym. ks. autio maan|-.
erämaaseutu (saloseutu) ödemark(sbygd);
öde bygd. -metsä vildskog; vildmark -en -er.
-mies (vanh.) fångstman; jägare, -nkäynti
jakt -en -er. -poika (parti.) nyingsscout;
(mer. parti.) båtsman, -retki jaktfärd,
erä[s -än någ|on -ot -ra; (yksi) en, ett;
-änlai-nen viss; -ät muut några (vissa) andra; tässä
-änä vuonna (päivänä, yönä) härom|året,
-dagen, -natten,
eräänlaijnen viss; ett slags; (jonkinlainen)
något slags; -set ihmiset vissa (ett slags)
människor.
erään ty |imis(kirja, -luettelo [kirjnp.]
förfallo |bok, -kladd, -päivä förfallodag.)
-ä (veks.) förfalla*; ~ makseltavaksi
förfalla till betalning,
es (mus.) ess.
esanssi (mehiiste, uutos) essens -en -er.
esi- (yhd.) för-, före-; vrt. esille, esillä,
-arvo (rnlsh.) förvärde, -eurooppalainen
(muiri.) föreuropeisk, -hakkaus (mtsh.)
förhuggning. -harjoitus förövning, -historia
förhistoria, -historiallinen förhistorisk,
-höyläys (puus.) skrubbhyvling.
esiin fram; astua ~ stiga (träda) fram; ~asluva
(ryntäävä, työntyvä, her.)
framkommande; ~nouseva uppstigande; huutaa ~ ropa
fram, framropa; tulla ~ framträda; luoda
~ frambära, hämta fram; (esittää)
framlägga*; förebära*; pistää ~ falla i ögonen;
väcka uppseende; ~ pistävä ks.
silmään-pistävä; ilmeinen; ~ kaivaminen
framgrävning; ~ loihtiminen (manaaminen)
fram (trollande, -manande; ~ tullut: — tul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
