Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kiivasluonteinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kli
kiivasluonteinen — kilpailukutsu
som hetast; mitt under den hetaste striden,
-luonteinen hetlevrad, häftig; (psyk.)
kolerisk. -telija ks. kiivailija, -telia vrt.
kiivailla, -tua bli häftig; (suuttua) bli
uppbragt; (kiihtyä) hetsa upp sig;
(pikais-tua) förivra sig. -tus uppbrusning;
upphetsning; förivring; (suuttumus) animositet;
-luksissaan ks. pikaistuksissaan,
-tuttaa* göra* (ngn) uppbragt; upphetsa.
kiivaus2 häftighet; hetsighet; hetta; vrt. k i
i-v a s.
kiivetä* kiipeän kliva*; klättra; (ksv.)
klänga1; vrt. kavuta, kiipiä,
kiivi (el. Apteryx) kivi.
kikah||della, -taa* ks. kikattaa,
kika||ttaa*: nauraa — skratta, skvattra;
(hihittää) fnissa, -tus skratt -et; skvatt|er
-ret; fnissning, fnissande,
kikka* (j. konsti, niksi) knep -et -; trick
-et -, -s; fint -en -er. -nokka(inen) (j.) med
uppåtböjd spets; (hnk.) uppnäst,
kila||hdella * klirra; -htelevan kylmä smällkall,
-hdus (onom.) klirr(ande); klang -en.
-hdut-taa* klinga (jtk med ngt), -htaa* klinga;
klirra; ~ rikki springa* sönder (med ett
klirr). -htelu klirr -et. -kka * ks. heleä,
helakka,
kili killing -en -ar. -nnahka killingskinn.
kili I [nä klingande, klang -en; pinglande,
ping|el-let; kulkusten — bjällerklang; kellojen
~ klockornas, klock|klang. -stellä ks. ki l i
s-t ä ä. -stely, -stys klingande, pinglande
(med ngt), -stä (soida) klinga; kilkattaa
pingla; klirra; lasien -stessä vid glasens
klang; lasinsirpaleet -siväi glasskärvorna
klirrade; -sevä raha klingande mynt; -set ä
kulkunen ks. helisevä (vaski), -stää
klinga; pingla (jtk med ngt); ~ laseja klinga
med glasen; ~ lasia (an) klinga i glaset; ~
kelloa ringa med en klocka,
kilja||hdus tjut -et -; gnäll -et; skrik -et -,
skri -et -n. -Iitaa, -ista uppge* ett skri,
tjut; höja ett ramaskri; tjuta till;
(kirkaista) skrika * till. -isu ks. kiljahdus.
kilju 1. (j.) (starkt) hembryggt öl. 2. (leik.,
vrt. karju) svin.
kilju||a tjuta*; ryta*; -va jalopeura (tav. leik.)
ett rytande lejon, -hanhi (el. Anser
erythro-pus) fjällgås; iso-— (A. alhifrons) bläsgås.
-kotka: iso-— (el. Aquila clanga) större,
pikku-— (A. pomarina) mindre skrikörn.
kilkatta|a* klinga; karjankellot -val
(kojskällorna klingar,
kilke * ks. kilkutus,
kilkki* 1. (äyr. ert. merisiira Idothea entomon)
kaska, spånakäring. 2. (hnt. sirkka) syrsa,
kilku|ltin* pingl|a -an-or; (dörr)klapp.-ttaa*
klinka (på ngt); (kilistää) ringa2, klinga
(med ngt), -tus klink(andej; pinglande;
ping|el -let.
kiltillään: silmät — med stora ögon.
killinki* (hist. rh.) skilling; miehellä ei ollut
(ei) Kiesuksen —ä (leik.) karlen hade inte
ett korvöre,
killisilmäinen stirrögd; med stirrande ögon.
killiste||llä* (us. iv.) stirra; bliga, lura (på
ngn), -ly stirrande; bligande, lurande.
killu||a //. mrt.) dingla, -ttaa* dingla (med
ngt); (ripustaa) hänga2 (upp ngt).
236
1. kilo (hohde) skim|mer -ret; blänk -et
(väreily) glimmande.
2. kilo (painml.) kilo -t - (jtk ngt); 2 -a
voita två kilo smör; tulli on 50 penniä —lia
tullen utgör 50 penni kilot (per kg), -gramma
(kg) kilogram (kgj. (-metri kilogrammeter.)
kilohaili (el. Clupea s pratlus) vassbuk -en.
kilo||illa skimra; glimma, -inen (yhd.) -kilos-;
vägande . . . kilo; kaksi— tvåkilos-, -lasit
(aurinkolasit) sol|brillor, -glasögon,
kilometri kilometer, -kaupalla kilometervis,
-konttori (raut.) kilometerkontor,
-nlevyi-nen kilometerbred. -nnielijä (urh., leik.)
kilometerslukare; långdistans|are, -löpare,
-npituinen kilometerlång. -patsas, pylväs
kilometerstolpe, -tehtaalle: joutua —1 (iv.)
få avsked; bli avskedad; få sparken,
kilottaa *: aurinko (paistaa) — solen skiner
(klart).
kilowatti * (lyh. kW, shk.) (en) kilowatt.
-tunti (lyh.kWl, kWh) kilowattimme (kwh),
kiljpa* tävlan, tävling; -van (keskenään) i
ömsesidig tävlan; ks. seur.; jnk kanssa -van
i kapp med ngn; yrittää -van kappas (om
ngt); varustautua —a (-valla) kapprusta;
yrittää -van (saada) jtk kappas om ngt;
etablera kapplöpning om ngt; ajaa —a köra
(åka) i kapp. —åjo: pl —t kapp|körning,
-löpning, -åkning, (-hevonen kapp|löpare,
-löpningshäst. -reki kappsläde.) –ajosilla:
olla — köra (åka) i kapp; anställa
kappkörning. –ammunta (amp.) skjuttävling,
skyttetävl|an, -ing.
kilpaan ks. k i 1 v a t a.
kilpa||-auto tävlingsbil; racerbil. -hakija
med-sökande -n -; kompetitor. -hevonen ks.
kilp a-a j o~. -hiihto tävlingslåkning,
-skidning, -löpning, -hiihtäjä tävlings
|-åkare, -löpare,
kilpai||lija (en) tävlande; konkurrent; (virasta
ym.) medtävlare; rival -en -er. (–alus
konkurrerande båt. -määrä antal tävlande
[medtävlare, konkurrenter], -tar med
tävla rinna, j -lia tävla (i ngt; jst om ngt);
(yrittää kilvan) kappas (jst om ngt); (yl., kaup.)
konkurrera; (jnk suosiosta) rivalisera; -Ilen i
kapp; -leva liike, yritys konkurrent|firma,
-företag.
kilpailu 1. (er. urh.) tävling, tävlan. 2.
(kaup., yl.) konkurrens -en; rivalitet;
vilpillinen — illojal konkurrens, -aihe
täv-lings|ämne, -motiv, -aika tävlingstid.
-eh-dotus tävlingsförslag, -ennätys
tävlingsrekord. -erä rond; heat; (tävlings)omgång.
-halu tävlingslust, -haluinen tävlingslysten.
-henki tävlingsanda. -hurmio tävlings
|-extas, -iver. -into tävlingsiver. -jen johtaja
tävlingsledare, -jen johto tävlingsledning,
-järjestely(t) tävlingsarrangemang, -kateus
konkurrentavund, -kausi tävlingssäsong,
-kelvo|ton icke konkurrensduglig; (urh.)
diskvalificerad; julistaa -ttomaksi
diskvalificera; (j.) diska, -kelvottomuus2
konkurrensoduglighet; (urh.) diskvalifi|kation,
-ce-ring. -kielto tävlingsförbud; (kaup.)
konkurrensförbud. -kokemus (urh.)
tävlings|-vana, -rutin, -kunto (urh.) tävlingsform,
-kutsu (urh.) tävlingsinbjudan; julkaista —
publicera (offentliggöra) tävlingsinbjudan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
