Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - siis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sii siis —
skjutits (uppskjutits) till en annan dag;
mötet har ajournerats; ~ tila utflytta en
lägenhet.
siis således, alltså; (niin muodoin) sålunda;
(sen vuoksi) därför, förty; (sanalla sanoen)
alltnog; koska ~ alltså o. emedan; sinä ~
ymmärrät du förstår alltså, således,
siisero (kirjp.) ks. c i c e r o.
siisteys2 snygghet; renlighet, -syyt, -
vaatimukset pl renlighets|skäl, -krav.
siist||i 1. snygg; välvårdad; proper;
(puhdas) ren; putsad; renlig. 2. (siivo)
städad; (säädyllinen) anständig; hyfsad. 3.
(kuv.) ja sillä ~ (j.) o. därmed basta!
-iminen uppsnyggande, städande; hyfsande;
putsande; rengörande; uppfiffande, -imätön
ostädad, ohyfsad; (hoitamaton) ovårdad,
-intä* uppsnyggning, städning; hyfsning;
putsning, rengöring; uppfiffning; ans -en.
-isti snyggt, städat, anständigt, hyfsat; olla
~ bete sig hyfsat (anständigt); bära sig
hyfsat åt. -iytyä bli (göra sig) snygg (ren,
städad); snygga upp sig. -iä snygga upp;
städa; (tapoja) hyfsa; (puhdistaa) putsa;
(laitella) fiffa upp; (ruokota) ansa.
siitepöly frömjöl -et; pollen -et. -analyysi
pollenanalys, -hiukkanen pollenkorn. -käyrä
pollendiagram, -tutkimus
pollenundersökning.
siitin* ks. s i i 11 i m e t. -elin
fortplantnings-, sexual I organ,
siitos avel -n; (siittäminen) avlelse. -eläin
avelsdjur. -kana avelshona, -karja
avels-boskap. -kato (ksv.) apogami. -kelpoinen
ks. -kykyinen. -kyky
fortplantningsförmåga. -kykyinen fortplantnings-,
avels|duglig; fruktsam, -kyvytön icke
fortplantnings-, avels|duglig, ofruktsam; steril;
(hnk.) impotent, -laitos avels-,
kläcknings|-anstalt. -lammikko (kal.) kläckningsdamm.
-lehti (ksv.) fruktblad, -muna avelsägg.
-ori avelshingst, beskällare.
siitt||imet pl fortplantningsorgan,
(sukupuolielimet) köns-, sexual [organ (pl);
geni-talier (pl); (ksv.) befruktningsdelar, -iö
sädescell -en -er; spermatozo -n -er; spermie
-n -r. -ola avelsgård -en -ar; (hevos ~)
stuteri, -äminen avl|ing, -ande. -ää* avla;
(synnyttää) föda*; (kuv.) framkalla,
siitä I. därav, därom; (sieltä) därifrån; (sen
sisästä) därur; ei hän ~än muutu han
förblir (nog) sådan han är; han är och förblir
densamma, sig lik; ~ en tiedä mitään därom
(därav) vet jag ingenting; ~ siihen hit o.
(eller) dit; puhun ~ jag talar därom; joko
~ on kauankin? är det länge sedan? aina
~ asti kun allt sedan; ~ on jo kymmenen
vuotta (kulunut) det är redan tio år sedan
dess; ~ kun sedan; se detta därom! vrt.
s e.
sii|tä* II. sikiää avlas; (syntyä) födas2;
(saada alkunsa) uppstå; alstras; synnissä
-nnyt avlad i synd.
siive||ke (Int.) skevningsroder. -käs -kkään,
-llinen bevingad; -käs eläin, sana ett
bevingat djur, ord. -n(isku vingslag, -kärki
vingspets. -lyönti vingslag.)
siivetär (leik.) civis; kvinnlig student;
studentska.
664;
•sija
siivetön som är utan vingar; berövad sina
vingar; vinglös.
siivikkotuuletin * vingventilator.
siivilj|ä sil -en -ar; (suodatin) filt|er -ret -.
(-kangas sil-, sikt|duk. -putki [ksv.] silrör.
-rumpu [tkn.] sikttrumma.) -öidä sila;
(suodattaa) filtrera; (kuv.) skräda*; hän ei -öi
sanojaan han skräder inte sina ord.
-öimi-nen silande, -öimätön osilad, -öityä* sila
sig.
siivittää bevinga.
siivo 1. (a.) städad; (siisti) snygg; (kelpo)
hygglig; (tavoiltaan) hyfsad; (säädyllinen)
anständig; (hiljainen) beskedlig; olla ~lla
(~sti) bära sig städat (hyggligt, hyfsat,
anständigt) åt; (hiljaa) hålla sig stilla
(i styr). 2. (s.) (kunto) skick -et; (järjestys)
ordning; huono ~ oordning; ostädat skick;
oreda; röra; (likaisuus) osnygghet; voi sitä
~a/ vilket skick! vilken oreda (röra,
osnygghet)! tehdä pahaa ~a ostäda; stöka till;
ställa till oreda, -amaton ostädad, -aminen
städ|ning, -ande; uppsnygg|ning, -ande;
hyfsjning, -ande; puts|ning, -ande,
rengö-r|ing, -ande. -llisuus2 hygglighet,
anständighet; höviskhet. -oja(tar) städerska, -sti
hyggligt; städat; hyfsat; anständigt;
beskedligt; (hiljaa) stilla, -ta städa; (siistiä)
snygga upp; hyfsa; (perata) rensa;
(puhdistaa) putsa, rengöra*, -ton osnygg; ohyfsad;
oanständig; (rähjäinen) snuskig; ks. -a m
a-t o n. -ttomuus2 (konkr.) osnygghet; (yl.)
oanständighet; snuskighet. -us 1.
(siistiminen) städning; uppsnyggning;hyfsning;
rensning; putsning, rengöring; vrt. s i
i-v o t a. 2. (siisteys) snygghet;
hygglighet; hyfsning; försynthet; anständighet;
beskedlighet. (-apulainen städhjälp,
-ko-mero städskrubb, -päivä städdag, -takki
städrock.) -utua* snygga, fiffa upp sig;
putsa sig.
sij|a I. 1. (konkr.) (tila) rum; (paikka)
plats; (asema) ställe; ställning; antaa ~a
jllk ge rum för ngt; luovuttaa ~ (paikka)
upplåta plats för ngn; saada ~a få rum,
(mahtua) rymmas; pysyvä ~ (Raam.) en
varaktig stad; mennä (vääntyä) -oiltaan
(nyrjähtää) gå (vridas) ur led; jalan~
fotfäste; vrt. vuode, tila, makuusija.
2. (kuv.) a) (abstr.): sen ~an i stället,
däremot; (jäsenyys) säte; ehdokas ~
förslagsrum; asettaa ensi ställa i första
(främsta) rummet; jäädä toiselle ~lle komma
i andra rummet; hän oli ensimmäisellä
(ehdokas) ~lla han var ställd i första
förslagsrummet; antaa ~a (siinä on ~a)
muistutuksille (eri tulkinnoille) lämna rum
(plats) för anmärkningar (för olika
tolkningar); siinä ei ole moitteen ~a det lämnar inte
rum för anmärkningar; det ger inte
anledning till klander; olla huomattavalla ~lla inta
ett bemärkt rum (inneha en bemärkt plats);
hänellä on ~ tuomiokapitulissa han har
säte i domkapitlet; ~ oikeudessa säte
i rätten; tulla jnk ~lle (~an) intaga ngns
plats; träda i ngns ställe; (vaihtaen) avlösa
ngn; (korvaten) ersätta ngn; sen ~lle ön
saatu toinen den har ersatts med en annan;
den har fått bereda plats för en annan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
