Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
\
de dess jord. Hela Svenska folket kände sig frigjord! från
sitt långa beroendes tunga börda, då det från detta krig såg
tillbaka till 1743 och än närmare till kriget i Pommern, vid
hvars slut Fredrik II, när Sverge gjorde fredsförslag,
försmädligt frågade: "Har jag haft krig med Sverge?" och
till-lade: "Tala vid Helling, han torde veta besked." Belling var
nemligen en öfverste, som de senaste åren jagat Svenskarne
tillbaka till Stralsund från de promenader, de gjorde utom
fästningens murar om somrarne, då Fredrik behöfde sina
soldater på andra håll. Gustaf III kunde efter det senare
slaget vid Svensksund vara säker att icke erhålla ett sådant
svar.
Den, som okunnig om Sverges inre förhållanden, skulle
lära känna endast dess krigshistoria för denna tid, skulle
sjelffallet göra sig den frågan: hvarföre vände sig icke
Gustaf III genast vid krigets utbrott öppet till sitt folk, till sina
ständer? En konung så Svensk, så statsklok, så vältalig!
huru lätt skulle det icke blifvit honom att rycka med sig en
så krigsfärdig nation, om ban för den framlagt
fäderneslandets våda och sina planer, sina medel att afvända den?
Historien svarar: denna utväg var honom förnekad.
Han måste frukta, att en riksdag skulle räcka fienden
handen till Sverges kufvande.
Det anarkiska parti, han 1772 hade störtat, var så starkt,
att han, för att icke gifva detsamma vapen i händerna,
nödgades förhemliga den fara, hvaraf rikets sjelfbestånd
hotades. Till Fredrik II:s varningar hade Gustaf ädelt svarat,
att han i striden för sitt land skulle följa sin stoi-a
morbroders exempel. Fredrik skref då: sådant låter sig icke göra
med en krigshär, som inför fienden skall höja upprorsfanan.
Detta skref han 1773, och ännu 15 år derefter skulle hans
spådom besannas!
Svenska riksdagarne voro vid denna tid ingalunda
Svenska folket. Äfven Anjalamännen begärde riksdag; och
ledarene väntade af en riksdag freden och 1720 års
regeringsform. Först deras och deras anhängares i Sverge oerhörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
