- Project Runeberg -  Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken /
147

(1919-1939) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hela denna jemna plan ut*
gjordes för ej många måna
der nedan af en stenig back*
sluttning mot djupt
ingående vikar af sjön; under
århundradenas lopp voro hår
utfyllda hela berg af koppar
slagg, som nu blifvit
bortförd och an vånd till dt*
betydliga planeringsarbetena
för bangårdens bildande. Här
och i förbindelse med
stationen ligger vid Runn
Korsnäs ångsåg med 8 dubbla
ramar.» — Några år senare
skriver en annan resenär1) om Korsnäs, »der sågverk med tillhörande
ång-masehiner, äfvensom kolmilor och masugnar vid stranden af sjön Runn
insvepte hela trakten i en ofantlig rökmassa».

Angsågen anlades av Korsnäs Sågverks Aktie-Bolag, stiftat 1854 av löjtnant
Georg de Laval med några av Gävle stads ledande män som intressenter,
konsul Hober t Kel tig, borgmästare .1. AV. Pctré, grosshandl. Ber Muren m. fl.
Somliga ville bygga sågverket vid havet, dit brädgårdarna från början
förlädes, men konsul Retlig, samtidigt direktör för järnvägen, genomdrev att det
lades här; järnvägen hade pä 70-talet dessutom här en vattensåg. 187(1
infördes elektrisk belysning av sågverk och brädgårdar vid Korsnäs och Marma
»med dynamomaskiner av Grammes konstruktion och troligen Serrins
båglampor» — det var »den första bekantskap, vi här i Sverige fingo göra med
starkströmselektriciteten» a).

Korsnäs masugn!1) tog sina huvudmalmer från Itomnie och llellsjö, de
fraktades över Runn på skutor en lär ha förlist vid Skutudden, som därav
fick sitt namn. En lid togs malm ock ur en järngruva på Rottnebyskogen,
tidtals bearbetad i början av 1800-talet, senare i handlingarna kallad
Korsnäsgruvan, i dagligt tal Karlssons gruvor, det var tvä hål, bankdir. Osikar
Karlsson i Falun förvärvade och bearbetade fyndigheten 1884 eller något
före, men malmen var dålig, 1889 upphörde brytningen. Det var tydligen det
djupaste hålet, som 1920 »blev skådeplatsen för ett uppseendeväckande
självmord och dt ohyggligt rå n mord sd rama » 4).

Masugnen hade omkring 1870 en beräknad ärlig tillverkning av 90.000
centner tackjärn; samma år fick Korsnäs Masugnsbolag privilegium på en årlig
tillverkning av 00.000 etr smältstycken eller därav utvalsat järn; valsverk
l) Gustaf Abraham: Resan HU Dalarne 1800.

a) Prof. A. Lindström: Anteckningar från elektroteknikens barndom 1 Sverige.
a) Av den finns eu blyertsteckning av Robert Haglund från 1872 i Jernkontorets samling
av Svenska borgshistoriska bilder. Här drevs oek en kopparhytta med svavelverk i
mitten av 1800-ta let. egd av Jacob Steffonlnirg på Lövnits 1 Snndborn m. fl., malmen togs
från Tomtebo gruva i 8L Skedvi * se Hundbornsboken sid. 240.

9 Falu Lilnstldn. 1 now 1920.

Carl Tranborg. Koronas, foto. 1032
BILD 107. KORSNÄS LIKSMEUJA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkefrandal/304/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free