Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En friarfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skymningen, det bör gå som en dans, eller vad
säger du, Prinsen? Som en dans! gnäggar Prinsen
till svar. Så bär det in i djupa skogen.
Det är svart här mellan snåren, det är tyst
i snön och mörkret. Vägen skär in i drivorna,
gör skarpa krök mellan stammar och moras och
förrädiska gupp över insnöade tuvor och stenar.
Släden slänger och vickar, men Prinsen ilar i jämn
trav, det bär ej uppför ännu, tids nog då att sakta
farten. •:Bjällrorna gnola entonigt och dämpat;
det är väl med dem som med människorna, det
vill ej gå att sjunga högt i djupa skogen, man
sänker rösten, man bävar för ekot av sin egen
stämma . . . Sven Furu sitter tyst och drömmer.
Varför känns det så underligt i djupa skogen?
tänker han. Varför bävar en stark man där som
ett litet barn? — Varför rädes jag min egen röst
och känner som onda aningar, som om något
hotade? — Är det för att allt här sover och är dött
och för att jag älskar livet? Se jag trår till
lyckan och vet, att den väntar mig; det ha
solskenet i dalen och blånaden över bärgen sagt mig,
men här är det ingen som säger mig det, ingen
som känner med mig och som jag kan tala med
om lyckan, här är mörkt och tyst, skogen har
varken tro äller hopp nu om natten. —
Sven Furu sitter och drömmer. Då stiger
vägen uppåt, brant och vild; Prinsen går i sakta
skritt, granarna tränga sig tätt in på släden för
att stänga vägen, och stenarna lägga sig under
medama för att stjälpa den. Sven Furu känner
sig hoptryckt och beklämd, och det står för
honom, att han ej mött en enda levande varelse
ännu. I samma ögonblick tömar släden på en
sten vid vägkanten och är nära att välta;
Prinsen har gått åt sidan, och då Sven Furu ser efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>