Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den med god fart i sydlig riktning ut över havet mot
Visby, men på halva vägen drev vinden åter mot land, så
att Blå Jungfrun i Kalmarsund passerades vid 11-tiden på
kvällen. Sedan gled ballongen under en frostklar
månskensnatt över det sovande Småland med kurs mot väster, gick
ut över Kattegatt på förmiddagen, sedan solvärmen gjort
att den stigit till över 1 000 m, och halv ett gick den in över
Jylland på 2 300 m höjd. Tilltagande dimma tvingade nu
till landning, fastän goda förutsättningar eljest torde ha
förefunnits för även ett distansrekord med fortsättning till
England. Vid landningen hade ballongen varit i luften 26
timmar, vilket blev ett för lång tid bestående svenskt
tidsrekord i ballong.
Den 15 februari 1903 skulle Svenske göra en ny färd,
men den slet sig under fyllningen och seglade obemannad
österut — och hördes aldrig mera av!
Det var ett hårt slag för den unga aeroklubben, vars
verksamhet nästan förlamades genom förlusten. Klubbens
högsta beskyddare konung Oscar II trädde emellertid in
och tecknade sitt namn först på en lista för en insamling
till en ny ballong. Den av honom skänkta grundplåten
2 000 kr. steg ganska raskt till 5 000 genom ytterligare
bidrag, men sedan tycktes möjligheterna att få in ytterligare
medel vara uttömda. Någon ny ballong av Unges
konstruktion, som gick på omkring 10 000 kr., tycktes sällskapet
inte få råd att skaffa, utan man fick nöja sig med en vanlig
1 500 kbm kulballong från Riedinger i Augsburg, vilken
efter leveransen döptes till Andree. Nästan samtidigt köpte
emellertid ett konsortium bestående av kapten E. Unge,
löjtnant H. Unge och löjtnanten greve H. Hamilton en
ballong från Frankrike, som fick namnet Svenske II, och en
av sällskapets medlemmar, den kända stockholmaren
direktör Carl Smitt skaffade sig en privatballong Argonaut.
På så sätt fanns snart inom sällskapet tre ballonger
disponibla i stället för en, och därtill kom, att Francesco Cetti,
som gjorde ballon captif-uppstigningar med betalande
passagerare på Tivoli, »hemmabyggde» en ballong Skandinav,
som visserligen aldrig utförde några märkligare långfärder,
men som dock onekligen gjorde propaganda med ett otal
uppstigningar land och rike runt.
Tyvärr kunde denna propaganda inte ge den stora
allmänheten någon riktig föreställning om det verkliga värdet
av de inom aeroklubben företagna ballongfärderna.
Allmänheten hade vant sig att betrakta ballonguppstigningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
