Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det ryska folket - Foma Danilov, den ihjälpinade ryske hjälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utan att fästa mig vid dessa förnuftiga och intelligenta
röster anser jag det ändå vara tillåtet och fullt ursäktligt
att säga något särskilt även om Danilov. Och inte
nog med det — jag tror till och med, att även våra
intelligenta kretsar alls icke skulle förnedra sig mycket,
om de mer uppmärksamt betraktade detta faktum. Först
och främst förvånar det mig att ingen förundran — ja,
just förundran — yppat sig. Jag talar nu icke om själva
folket, ty där behövs ingen förundran, och det kan ej
heller ifrågakomma. Fomas handlingssätt kan icke
förefalla folket ovanligt, detta redan på grund av folkets
stora tro på sig själv och på sin själ. Folket reagerar
på denna bragd endast genom sin stora känsla och sitt
stora medlidande. Men antag, att ett liknande faktum
hade inträffat i Europa, d. v. s. en liknande stor
själsyttring hos engelsmän, fransmän eller tyskar — då skulle
det minsann ha blivit utbasunerat över hela världen. Nej,
mina herrar, veten I, huru denne dunkle, okände soldat
i den turkestanska bataljonen förefaller mig? Jo, han
är så till sägandes en symbol av Ryssland, hela Ryssland,
av hela vårt nationella Ryssland, en äkta avbild därav,
av just detta samma Ryssland, där våra cyniska
klokhuvuden nu förneka dess stora ande, all möjlighet till
lyftning och uppenbarande av varje tanke och stor känsla.
I ären naturligtvis icke sådana cyniker, I ären blott
intelligenta människor, europeiserade, d. v. s. i grund och
botten genomhederliga; I förneken icke heller, att vårt
folk i somras här och var uppenbarade en utomordentlig
själsstyrka: människor lämnade sina hem och barn och
gingo att dö för sin tro, för de förtryckta — Gud vet
vart och med vilka medel, alldeles som de första
korsfararna nio århundraden förut i Europa, dessa samma
korsfarare, vilkas uppenbarelse en Granovskij[1] kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
