Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Rysslands bestämmelse - I. Lögn räddar sig genom lögn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemsöktes av dessa prövningar och om det ej funnes
avundsjuka jättar och elaka trollkarlar? Den kringirrande
riddarens ideal är så stort, så skönt och gagneligt, och
det tjusade den ädle Don Quijotes hjärta till den grad,
att uppgivandet av tron på detta ideal skulle varit honom
alldeles omöjligt och blivit liktydigt med förräderi mot
hans ideal, plikt, kärleken till Dulcinea och till
mänskligheten. När han avstod från denna tro, när han botat
sig för sitt vanvett och blivit klokare efter
återkomsten från sin andra resa, varunder han besegrats av den
kloke och sunt tänkande barberaren Carasco[1],
förnekaren och satirikern, då dog han genast lugnt, med ett
sorgset leende, tröstande den gråtande Sancho och
älskande hela världen med den stora, starka kärlek, som
var innesluten i hans heliga hjärta, men ändå inseende,
att han icke hade något mer i världen att göra.
Nej, han förvirrades av den fullkomligt riktiga, så att
säga matematiska föreställningen, att, huru stark riddaren
än var och huru mycket han än svängde sitt svärd, skulle
han dock icke kunna besegra en här av hundra tusen på
ett par timmar, inte ens på en dag, och förgöra dem alla
till sista man. Så står det emellertid skrivet i de
sannfärdiga böckerna. Det skulle alltså vara en lögn; men om
detta är lögn, så är allt lögn. Huru skall man då kunna
rädda sanningen? Jo, då utfunderade han för att
rädda sanningen en annan lögn, men två- och trefalt mer
fantastisk än den första, grövre och befängdare, i det
att han uppdiktade hundratusentals förtrollade människor
med blötdjurskroppar, i vilka riddarens svärd kunde
intränga tiofaldigt kraftigare och fortare än i vanliga
människokroppar. Realismen var alltså tillfredsställd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
