Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. Första bandet. Selma och Fanny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
I den sednare upplagan återgick förf. till den
ursprungliga läsarten, och poemet förekommer här -
med undantag af en enda rad - i samma skick, hvari
det första gången trycktes i Stockholms-Posten.
Sid. 10. Det skönas hem. - Jfr nedan sid. 149 vid
«Den sökta eller ynglingen och mannen.»
Sid. 12. Champagnevinet. Återfinnes i Åbo Tidning,
1807, M 5 under benämningen «Desertvinet».
Sid. 13. Den enda kyssen. Förekommer först i Åbo
Tidning 1801, JU 14, under titeln: « Skilj smess
an». Stycket är i 1810 års upplaga väsentligt
omarbetadt; denna sednare redaktion har, på två ord
när, bibehållits i upplagan af 1824. Sången meddelas
här i sin, ej mindre vackra, ursprungliga form.
SKILJSMESSAN.
Du far då bort och lemnar mig på stranden, Att stå en
bild och blicka efter dig. Ännu en gång, min Selma,
räck mig handen, Ännu en gång ur hufvan se på mig.
Och se’n farväl! - Se’n får jag aldrig lata I verlden
mer mitt hufvud emot ditt, Ej mer en tår på dina
kinder gjuta, Och känna tätt ditt hjerta slå vid
mitt.
Till slut en kyss! - och jag går nöjd att gråta
I ensamhet och evigt minnas den.
Ja, sjelf din far skall se den och förlåta:
Ty det är allt, hvarom jag ber dig än.
Kanske du suckar någon gång der borta: »Han var ej
rik; det var hans stora brist.» Då mins du sparfven,
som du såg förkorta Med svält sitt lif, se’n han sin
maka inist.
Dock glöm oss båda och var lycklig åter: Det är
den tröst, den enda, jag begär. Sörj ej tör mig:
hur ängsligt turtura låter. Af sjelfva sorgen han
dock lycklig är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
