Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a FOLKBILDNINGARBETET I ALLMÄNHET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ALLMÄNHET 17
lagligt skötta, 2,192 »halft vanskötta» och 2,261 »helt
vanskötta». Men af båda de sistnämnda kategorierna komma
proportionellt nästan lika många på de lågt beskattade
kommunerna.
Och för det andra, så länge det förhållandet består, att
kyrkan och skolan höra samman, och att den förra af
folkskolans knappa tid tiiltvingar sig lejonparten i form af
katekes och bibliska.
Och för det tredje, så länge tvenne skilda arter af
lärare utbildas för tvenne skilda skolor och de för
folkskolan fostras på det sätt, som länge varit en offentlig
— och dock förtegen — samhällssynd. Den ena synden
hänger samman med den andra. Att i Sverige försvaret
kostar ungefär 25 gånger mer än hela skolväsendet, är ett
elände, vårt land delar med Europa i öfrigt. Men att 93
proc. af landets barn fostras i en skola, där judiska historier
och sagor samt katekesplugg upptaga den mesta tiden, detta
är ett elände, i hvilket vi snart torde stå ensamma.
Skrifter sådana som Våra folkskolelärares utbildning
af A. V. Sundén, Den svenska folkskolan af H. Petrini,
Prästen och folkskolan af E. Kristenson, Vår
seminarieundervisning af en folkskolelärare — liksom allra först
August Bondesons John Chronschougs memoirer — ha
naturtroget skildrat, huru folkskolelärare utbildas och huru man
ännu fordrar, att de skola verka! Nu har, med det nya
århundradet, allt oftare nya, i allt berättigade kraf från skilda
håll, framför allt inom kåren själf, börjat uttalas1. Och
1 Sålunda har Göteborgs lifaktiga skolförening uttalat följande
— oafvisliga — önskemål: I fråga om läroplanen: att
religionsundervisningen hufvudsakligen kommer att bestå af bibelstudium och allmän
religionshistoria med kyrkohistoria; att vid modersmålsundervisningen
läsning af litteratur och litteraturhistoria erhåller ett framstående rum,
samt att denna undervisning i öfrigt mera riktas på färdigheten att i
tal och skrift uttrycka sig, än hvad hittills varit fallet; att tyska och
engelska språken införas, ettdera valfritt; att matematik, fysik och
kemi få större plats, att stoffet inom naturhistorien utväljes under större
hänsyn till det praktiska lifvet, samt att biologien och hälsoläran vid
denna undervisning blifva mera beaktade; att psykologi och logik
upptagas som ett särskildt ämne, samt att psykologien kommer att
omfatta icke blott allmän empirisk psykologi utan ock barnpsykologi
Folkbildningsarbetet. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
