Note:
This work was first published in 2001, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skåningen eller stoppen
- Slängpolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fot (9), markering på vänster fot (10), druffsteg medsols med början
på vänster (11), markering på höger fot (12). Druffsteg motsols
(13-15), markering (16). Ringens rörelseriktning blir under takterna 1-8
motsols, 9-10 medsols, 11-12 motsols och 13-16 medsols.
UPPLYSNINGAR OM DANSEN
Dansen lär vara gammal och har sitt ursprung i Skånebygden.
Slängpolska
Beskrivning av Gerda Runnquist-Jakobson.
Enligt samstämmiga uppgifter från flera landskap, var slängpolskan
allmän och återfinnes i Fyramannadansen, med den skillnaden att det
är fyra i stället för två dansande. Stegen synes vara östgötasteg, som
dansats både med- och motsols. Äldre personer i Östergötland,
Västergötland och Värmland ha bestyrkt detta. Slängpolskan är en ytterst
intressant dans, som jag gjort mig rätt så stor möda att få grepp på.
Troligen har jag dock endast fått ett svagt genljud av denna en gång
så omtyckta dans. Före runddansernas tid var det huvudsakligen denna
dans som användes av allmogen i Skåne.
Enligt Nicolovius dansade bönderna vid 1800-talets början nästan
uteslutande polska. Vid jultiden varierade den med sånglekar, men vid
sånglekens slut upplöstes alltid den stora ringen i en slängpolska. Hur
omtyckt den varit kan man förstå därav, att en otalig mängd melodier
till densamma finnas upptecknade. Hade det varit lika enkelt att få
själva dansen bevarad, så hade det inte varit någon nöd. Men redan
för trettio år sedan sade Nils Andersson, att det var hart när omöjligt
att beskriva huru en äkta gammal polska dansades. »Man är numera
ej i tillfälle att se den dansas, då ju med all sannolikhet ingen av nu
levande generation riktigt kan dansa polska.» Redan på
1820-1830-talen började allmogen i Skåne lägga bort slängpolskan. På
hoveri-godsen, där de gamla traditionerna längst bibehöllos, levde den ännu
kvar en tid, men valsen hade dock även där intagit rangplatsen. Endast
som en kuriositet visades den, när de gamla någon gång skulle upp
och dansa. Ännu i dag leva dock många, som själva varit med och
dansat den eller som sett de gamla dansa den. Att dessa dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:30:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folkdans/besk/0103.html
