Note: This work was first published in 2001, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slängpolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat vara så värst »gamla», måste man ju tänka sig, då dansen
beskrives såsom »frisk, livlig och kraftig». »I själva utförandet», säger Nils
Andersson, »fanns snart ej mycket kvar av den skicklighet och variation
i danssätt, som förr utmärkte polskan», samt att »de invecklade stegen,
som till och med kunde markera sextondelarna, de hastiga rörelserna,
allt krävde övning, uthållighet och kraft.»
Över själva dansen lämnar han följande beskrivning:
»Då reprisen spelades första gången svängde de dansande, hållande
varandra i händerna, åt vänster. Under sista takten i reprisen släppte
de varandras händer och gjorde var för sig en svängning runt, med
klappningar och stampningar markerande taktens båda sista
fjärdedelar. Det var under denna sväng som drängarna, sedan de fått
händerna fria, understundom passade på att lyfta litet i sina
’vrielavs-böjsor’, vilka gärna ville glida ned i följd av den häftiga rörelsen. Andra
gången reprisen spelades, svängde man åt höger, och andra reprisen
dansades på samma sätt, blott att de dansande nu höllo varandra om
livet.» Han säger även: »Ehuru de dansande svängde om på ett och
samma ställe, behövdes så stort utrymme, att i allmänhet endast ett
par kunde dansa åt gången.» Denna beskrivning förefaller ju tydlig
nog. Men vid inövandet skall man märka, att den skicklighet och
variation i danssättet, som förr utmärkte polskan», måste varit det
väsentliga och givit den charm. Att stegen varit »invecklade» kan jag
icke förstå. Av alla muntliga beskrivningar jag fått, vill det synas som
om i vissa trakter använts s. k. »östgötasteg», i vissa trakter åter mera
ursprungliga gångsteg, så att vid svängning medsols högra (alltså inre)
foten isättes först och vilar på de två första takdelarna, varefter vänstra
foten flyttas något efter under den tredje taktdelen. Vid svängning
motsols isättes i stället vänster fot först. Överallt tycks det ha varit
brukligt, att de dansande från början hållit varandra i händerna. På
vissa håll stodo de vid dansens början mitt emot varandra (som när
man »maler senap - eller salt»), på andra åter något vid sidan om
varandra. »Sedan hände det» - enligt en sagesman i sydvästra Skåne
- »att de togo varann om livet». Detta var troligen brukligt överallt,
förmodligen beroende därpå att dansen då blev mindre ansträngande.
I sydöstra Skåne »hände det» - enlitg en annan sagesman - »att de
kysstes som avslutning på dansen». Om detta verkligen stod i något
samband med dansen, vågar jag icke yttra mig om. Såsom »variation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
