- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
110

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mer och mindre smälta metallsmycken och
sammanlupna glaspärlor finner man ofta i grafvarna. Ini
en oval spännbuckla, som förvaras i Statens
Historiska Museum, finnas lemningar af det kolade tyget,
hvari hon varit fäst. Om det varit sed, att de
sörjande kastade smycken å bålet, är svårt, att se; det
synes föga troligt. I allmänhet äro återstoderna af de
med den döde brända föremålen temligen obetydliga.

Att hundar, hästar och äfven oxar offrades vid
graftillfället, är alldeles säkert. Huruvida det alltid
skedde, är däremot omöjligt att säga.

Benskärfvorna uppsamlades, men frigjordes
sällan fullkomligt från kol. Ibland uppkastades högen
på brandplatsen, ibland äro åter kolen i grafven så
få, att man måste antaga att bränningen försiggått
annorstädes, någon gång finner man vid sidan af
en grafplats ett ställe med starkt kolblandad jord;
där måste man, antagligen långa tider igenom, hafva
bränt liken.

Så godt som alltid sökte man särskildt skydda
de brända benen i grafven. Vanligen lades de på
den naturliga marken, ibland lade man en lerbädd till
underlag. Ofta lades benen i en kruka, som vanligen,
särskildt i vissa orter, omslöts af stenar. Vid
undersökningen af en grafhög, i hvars inre finnes ett röse,
märker man vanligen ganska snart å de upplyfta
stenarnas undersidor kolsvarta. Följer man dennas
anvisning, kommer man till sjelfva grafstället. Icke
alltid fick hela bensamlingen plats i krukan, hon
lades då till en del utanför denna. Kolet synes
ibland hafva kastats i hög däröfver.

Särskildt i sådana orter, där lera var sällsynt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:37:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folketstro/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free